Att skriva en trilogi

IMG_8645Jag skriver ju alltså en trilogi. Man kan fråga sig varför jag valde att göra det som mitt första riktiga projekt, och det är något som jag svurit över många gånger, men inte alls något jag ångrar. Tvärt om har det varit en nyttig erfarenhet och en spännande utmaning. Idag tänkte jag dela med mig av lite tankar i ämnet.

För det första valde jag att försöka få första boken antagen och utgiven innan trilogin var färdig. Den stora fördelen med det är att det är väldigt motiverande för det fortsatta skrivandet att känna att man skriver för en faktisk publik, och inte bara för byrålådan. När ettan blev antagen blev jag mycket mer kvalitetsmedveten vad gäller de andra böckerna. Fördelen med att skriva hela trilogin färdig först hade varit att jag haft större möjlighet att i efterhand ändra i böckerna när nya fakta framkommer under skrivprocessen. Det hade jag i åtanke, och därför var trean i stora drag planerad när jag skickade in ettan till förlag. Min förhoppning är att första utkastet till trean ska vara färdigskrivet när ettan ska textbearbetas i sommar, för att jag ska kunna gå in och pilla med relevanta detaljer om det behövs.

Att skriva en trilogi skiljer sig lite från att skriva en serie. En trilogi ska i min mening vara sammanhängande på ett annat sätt. Det gör att jag slipper tänka på att böckerna ska kunna läsas ensamma, men å andra sidan kräver det väldigt mycket mer planering.

Första boken i trilogin var också första riktiga boken jag skrev. Ganska tidigt förstod jag att den värld jag byggde upp var för stor och komplicerad, och intrigen för utbredd, för att det skulle få plats i en bok. Därför valde jag att skriva historien som en trilogi istället. Jag riktar mig till en yngre vuxen publik, och hoppas kunna nå även de som inte är så läsvana, och jag tror att de tilltalas mer av tre kortare böcker som har en gemensam dramaturgisk kurva men också en egen, än den stora tegelsten som brukar bli resultatet när man skriver fantasy och uppfinner ett nytt universa. Detta även om det, som i mitt fall, är ett universa parallellt med det faktiska. Många andra fantasyförfattare har ju tagit samma beslut, då många fantasyhistorier är utformade som trilogier eller serier.

Den första boken är i mångt och mycket en introduktion. Läsaren ska bekanta sig med världen, förstå reglerna och lära känna karaktärerna. Min första bok är den som har den flackaste dramaturgiska kurvan. Visst händer det spännande grejer, men fokus ligger på att bli bekant med hela fenomenet, för att i kommande böcker, när ordningen är befäst, kunna ta ut svängarna lite mer.

Den andra boken är i likhet med i många andra trilogier den mörkaste. Jag har valt att understryka detta med att låta boken utspela sig under vintern, samt att låta intrigen till stor del kretsa kring mörkare väsen och död. Karaktärernas sinnesstämning är övervägande splittring, hat, sorg och utåtagerande beteende.

I tredje boken har jag skruvat upp volymen på det mesta. Mycket verkar till en början ha fallit på plats efter tvåans upprördhet, men så kommer det inte vara länge. Det är i trean som det är dags att leka med intrigen på riktigt. Läsaren är nu riktigt bekant med världen och karaktärerna. De interna relationerna är befästa och reglerna har blivit bekräftade många gånger. Det är nu man gärna kan rasera allting. Trycka in kilar och slå sönder. Om man har ägnat två böcker åt att lära känna karaktärerna genom att bygga upp deras relationer och omgivning, så är det i trean som man ska ta det ett steg längre och lägga till större splittringar, för att se hur de då reagerar. Dramat blir mer dramatiskt, blodet blir blodigare och banden prövas för att se vilka som håller och vilka som brister.

Hur avslutar man då en trilogi? Slut har vi ju diskuterat innan, och hur man vill göra det är personligt, men generellt för trilogier tycker jag borde vara att det är ett avslut och ett klimax som sätter en mycket tydligare punkt än i en möjlig serie. Alla frågor ska vara besvarade. En trilogi är nog inte färdig förrän man får känslan av att en fjärde bok hade varit överflödig.

Kommer jag då aldrig mer skriva om sagoväsen?

Johodå, det kan ni lita på att jag kommer göra! Jag har ägnat mycket av min tid åt att bygga upp en värld och ett system som jag kan utan och innan men fortfarande skulle vilja utforska mer. Jag kommer skriva mer om sagoväsen, och det kommer med säkerhet utspela sig i samma värld som trilogin, men skillnaden är att det kommer vara helt frånkopplade berättelser och inte en fortsättning på det jag skriver nu. Kanske får helt nya karaktärer komma till tals, eller så kanske någon gammal karaktär får utrymme att berätta sin egen historia.

Men först tror jag att jag vill skriva något helt nytt. Jag behöver lite semester!

Annonser
Det här inlägget postades i Debut. Bokmärk permalänken.

6 kommentarer till Att skriva en trilogi

  1. Annika skriver:

    Roligt att höra att det går att debutera med första delen i en trilogi! Verkligen intressant att läsa hur du tänker kring individuell och gemensam dramaturgi. Har inte hittat så många som berör ämnet, och sitter hemma om kvällarna och sliter mitt hår över del tre som heeelt förstör del ett i trilogin jag jobbar på 😀 Ska bli kul att följa din resa här!

    • Ida Tidman skriver:

      Kul att du fann inlägget intressant! Jag kommer säkert skriva mer om dramaturgi framöver, då det ju är ett mycket spännande ämne. (Tro mig, du är inte ensam om att slita ditt hår över sådana saker 😉 )

  2. Carola skriver:

    Tack för att du delade med dig av ditt tänk kring att skriva en trilogi! Känner igen mig i ditt resonemang och strukturen för varje bok. Roligt att höra också att din första del blev antagen innan de andra var skrivna. Det ger lite hopp till en trilogiaspirerande wannabe. Spännande att få följa utgivningen av din trilogi 🙂

    • Ida Tidman skriver:

      Vad kul att du känner igen dig! Kör på bara, trilogier är ett utmärkt format tycker jag, och som sagt så finns det ju förläggare som tycker det också 🙂

  3. Anna skriver:

    Manuset jag skriver på är det första i en planerad trilogi. Trodde först det var omöjligt att debutera med en sådan, men det verkar ju gå 🙂

    • Ida Tidman skriver:

      Vad kul, du kommer göra så många spännande skrivupptäckter och ha jätteskoj! Nej omöjligt är det ju bevisligen inte, jag är ju inte direkt ensam om att göra det heller! Det som kan vara knivigt är att få alla böcker antagna samtidigt. En debutant är ju en stor osäkerhet för ett förlag och inte sällan vill man veta att första boken blir en succé innan man bokar upp sig för resten. Så fungerar det i mitt fall. Lycka till!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s