Den merchvänliga romanen

Foto: Göran Segeholm

”Du har så bra merch i din bok” sa en av mina Annor lite skämtsamt när vi pratade om våra olika stilar för ett tag sen. Det stämmer nog. Inte att jag planerar att göra merchandise på John och Frank och försöka sälja dem som actionfigurer eller nåt, men att jag i mina historier planterar in grejer som är tacksamma att plocka ut och använda i  verklighetssammanhang också.

Foto: Göran Segeholm

Till exempel tranorna. I Du, bara viker Frank papperstranor. Det är en ljuvlig grej som jag använder på flera sätt i lanseringen nu. På författarporträtt, i planerade bokutskick, och om en månad som prydnad på min releasefest. Du, bara är är för övrigt en VÄLDIGT releasefestskompatibel roman. I boken finns grej på grej som passar fint för en fest: bakverk, popcorn blandat med M&M:s, färgade ljuslyktor, blommor, bra musik och tusen färger.

Jag gillar att skriva in sånt där. Jag älskar detaljer. För mig blir en karaktär som roligast när hen har smågrejer för sig, och det står utskrivet vilken musik personen lyssnar på, vad hen läser, vilket godis hen föredrar osv. Min releasefest kommer att bli ett Du, bara-lajv, typ, vilket är en helt underbar tanke.

Nu när jag skriver på nästa bok och vet hur roligt det var att skriva ”merch” funderar jag på vad jag ska plantera in där. Vad som kan passa för lanseringen, om jag borde lägga in något vi kan plocka upp (och givetvis vilket godis jag vill äta på nästa fest).

Dröm-merchromanen är ju Harry Potter. Tänk att få gå på en Harry Potter-inspirerad releasefest full av mantlar och all överdådig mat i stora salen! Och att kunna göra utskick till bloggare och recensenter och typ skicka dem med uggla! Eller en Tolkien-fest! Jag är inget jättefan av själva berättarstilen eftersom jag har lite dåligt tålamod, men TÄNK en releasefest i typ Vattnadal? Eller en Great Gatsby-fest, eller en Narnia-fest som börjar med en portal genom en garderob full av malmedelsdoftande tweedkavajer …

Är det bara mitt hjärta som börjar slå lite fortare vid tanken? Jag har en känsla av att jag har en lång karriär som författare/festfixare framför mig. Och om någon skulle tycka att jag drar på för mycket kan jag ju bara rycka på axlarna och säga ”jag gör bara som det står i boken”. Hehe.