Vad vill jag uppnå med mitt skrivande?
Har du ställt dig den frågan någon gång? Den är starkt närbesläktad med frågan – Varför skriver jag? – men låt oss diskutera syfte och mål och vad som skiljer dem åt. Förmodligen har du något du vill berätta, något som driver dig, något som bara måste ut. Ett livsöde, en upplevelse, en dröm, en fantasi. Du har blivit inspirerad och berättelsen bara måste ut eller så verkar det helt enkelt kul att skriva. Det svarar på varför du skriver, ditt syfte, men vad vill du uppnå med berättelsen? Skriver du för din egen skull, för att få själslig ro, för att upplysa, bli rik och berömd eller kanske bara för att underhålla? Med andra ord, målet med ditt skrivande. Eller som Wikipedia torrt sammanfattar det hela: Ett mål bör vara mätbart och tidsbundet så att man kan fastställa när målet är uppnått.
Jag har inte alltid skrivit men jag har nog alltid berättat, genom konst och musik. Någonstans växlade det över mer och mer till författande och berättelserna kommer nu till mig snabbare än jag hinner knappa ner dem. I en recension av min bokserie Serahema Saporium beklagade recensenten att mina karaktärer var väl stereotypa, absolut inte värre än andras, snarare tvärtom, men hon ställde högre krav på fantastikförfattare att ta sig utanför ramarna. Det gav mig en tankeställare. Vad är det egentligen jag försöker uppnå här? Vad är mitt verkliga mål?
Jag vill inte bara skriva fantasieggande och spännande utan även beröra och om jag dessutom på minsta sätt kan påverka vår värld till något bättre så tänker jag banne mig försöka. Inspirera, förtrolla, ge mod, väcka hopp, belysa orättvisor, söka lösningar. Pretentiöst så det heter duga men fantastiken ger oss trots allt chansen att bryta ny mark utanför det mimetiska. Det innebär inte att jag låter recensenter styra vad jag skriver, men jag har lagt till ytterligare ett mål.
Ifjol kraschade jag för andra gången i mitt liv av kombinationen stressfylld heltidstjänst och tusen järn i elden privat. Jag orkade inte längre. Sjukskrev mig och sjönk allt djupare ner i depressionens avgrund medan världen verkade brinna allt intensivare omkring mig. Droppen blev när bilden på treårige Aylan Kurdi kablades ut. Jag är själv småbarnsfar och när jag såg den lille pojken ligga död på stranden, samtidigt som folk empatilöst häcklade hans far, då brast det. Efter att ha torkat tårarna bestämde jag mig för att nu är det fanimej nog. Jag ska uppnå något gott med mitt skrivande, sprida glädje och framtidstro. Fantastikhjälpen föddes och mörkret i mina tankar drog sig undan.
Fantastikhjälpen är ett initiativ för att ideellt samla in pengar till behövande och jag har fått med mig ett mycket talangfullt team. Vårt första projekt blir att producera en bok där överskottet går till Läkare utan gränser och jag har en kanonstory som känns i hjärtat. Redan beslutet att göra det här stärkte mig och fick mig att börja kravla tillbaka till livet igen. Jag är inte sjukskriven längre och jag vet vad jag vill uppnå med det här projektet, hela tiden med koll på min hälsa. Nu hoppas jag att världen kommer omfamna den ensamkommande flickan Nahrina och hennes äventyr i ett förtrollat Trollhättan. Ett äventyr som blandar orientalisk mystik med nordiska gudar, tomtar och troll. Vad boken handlar om mer i detalj är hemligt ett litet tag till men håll gärna koll på vår hemsida så kommer snart mer information.
Så vad vill jag då uppnå med Fantastikhjälpen? Det mätbara målet är att samla in pengar till Läkare utan gränser som på plats runtom i världen gör heroiska insatser för utsatta människor. Som bonus hoppas jag väcka lusten att läsa och lära hos våra barn, infödda som nyanlända. Att förmedla hur viktigt det är att se bortom det som skiljer oss åt om vi ska kunna samsas, såväl i den här verkligheten som andra. Att väcka barnens nyfikenhet för historia. Och jag kan lova en sak, det kommer att bli helt magiskt.
Tack till Debutantbloggen för att jag fick gästa ert utrymme och tack till dig som har läst det här. Kommentera gärna vad du själv vill uppnå med ditt skrivande. Förutom Fantastikhjälpen kan man även följa mig på Facebook eller min blogg www.marcusolausson.com. Där kan man läsa om vad som hänt sedan debuten ”De rotlösa” 2014 och vilka planer jag har för framtiden.
Vid tangentbordet
/Marcus
Debutantbloggen 
Hej Marcus, den senaste tiden har jag inte hunnit läsa alla inlägg på Debutantbloggen, men jag har sparat dem i en mapp i väntan på tid. Ikväll fick jag lite tid och läste ditt inlägg. Jag blir stärkt av att läsa det du skriver och jag känner väl igen dina känslor och tankar kring skrivande. Även jag vill skriva och skriver för att försöka göra världen till en lite bättre plats. Gillar verkligen ditt inlägg och det du gör. Det är viktigt och samtidigt inspirerande. Tack och varmt lycka till med ditt/sina projekt. Världen behöver fler Marcus 🙂
Vad kul! Jag kan inte påstå att allt jag skriver är för att göra världen till en bättre plats, en del är ren och skär skräck och spänning, men just det här projektet är mer ambitiöst på den fronten. Tack och lycka till med ditt skrivande!
Vad härligt att du har hittade något som drog upp dig ur djupet 🙂 Skrivandet är nog det som har räddat mig också när det känts tungt i livet. Men den här idén med Fantastikhjälpen är ju en fantastisk idé! Beundransvärd också eftersom den sprider positiva ringar på vattnet. Jag har hört dig nämna detta projekt i tidigare sammanhang och jag följer det med intresse. Håller tummarna att det slår väl ut! 🙂
Tack Carola! Det var många bitar som föll på plats i och med mitt beslut. Jag hade en story som legat och grott och genom att ändra några parametrar blev den genast klockren. Mina testläsare säger att boken är det bästa jag någonsin skrivit. Återstår att se hur det går med försäljningen men det är många som hör av sig och vill hjälpa till så förhoppningsvis får vi bra spridning.
Fantastikhjälpen låter som en underbar idé och ett gott initiativ. Hoppas det blommar ut till en stor positiv kraft i världen. 🙂
Tack Jonas! Ja, hjälp mig gärna att hålla tummarna för att det här blir riktigt bra. Eftersom Trollhättan fyller 100 år i år så ska jag försöka få lite draghjälp därifrån. Boken är faktiskt rena reseguiden, fast på magiska steroider.