Fylla i luckorna

Anna porträtt 3

Foto: Göran Segeholm

Ibland får jag frågan var min inspiration kommer ifrån. Det är klurigt att svara på tycker jag, för jag kan bli oväntat inspirerad av vad som helst. En flygande tanke om en karaktär, en låt jag hör som får mig att fundera över vem som kan tänkas lyssna på den och hur musiken får personen att känna, en klädstil på någon jag ser på stan, eller bara en känsla jag vill att någon i en historia ska känna. När den första tanken har kommit till mig rullar det ofta på snabbt som bara den, hjärnan dagdrömmer ihop grejer och historier vecklar ut sig.

Så var det till exempel i veckan. Jag är väldigt inne på Karin Boye för tillfället. Det är något med årstiden (En gång i min ungdom när jag gick till biblioteket för att låna Karin Boye var alla diktböcker utlånade, och bibliotekarien skrattade åt mig och sa ”Alla Boye-samlingar är utlånade, det är ju vår”. Det tyckte jag var kul). Jag tycker speciellt mycket om en samling som heter Härdarna, där det finns en jättelång dikt som heter Tillägnan.

De här dikterna gör mig så inspirerad att jag nästan sprängs. Speciellt denna:

Tillägnan 14

Tillägnan, vers 14, av Karin Boye

Och denna:

Tillägnan 13

Tillägnan, vers 13, av Karin Boye

Hennes dikter är som koncentrerade unga vuxna-noveller! Min hjärna fyller i luckorna och hittar på historier runt de här orden. Nu håller jag på att skriva ner dem. Att fundera över vad som har hänt och vilka personer som känner så här gör mig superinspirerad. Dessutom har flera av dikterna Uppsalamarkörer, vilket känns extra kul med tanke på att det jag skriver också utspelar sig i Uppsala. Jag gillar verkligen tanken på att låna lite tematik från Boyes Uppsala till mitt Uppsala.

Detta kan göras som en kul skrivövning för den som behöver lite inspiration: Välj ut en dikt eller en låttext och gör om den till en längre historia. Vilka är personerna, vad har hänt, varför känner någon som den gör? Jag kan speciellt rekommendera Boye. Det är något med Boye och våren.

 

 

Det här inlägget postades i Anna Ahlund, Debut, Inspiration, poesi, Skrivövningar. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Fylla i luckorna

  1. kuggekugge skriver:

    Har flera gånger själv tänkt att Veronica Maggios låttexter är som en perfekt minisynopsis för en roman, men aldrig tänkt på det där med att fylla i luckorna. En kul idé!

    • annaahlund skriver:

      Ja, eller hur! 🙂 Så kul med miniromanslåttexter! Jag har skrivit en novell där en person lyssnar på Håkan Hellström, och handlingen i novellen är byggd runt en Håkan Hellströmlåt. Ska bli kul att se om någon klipper den referensen sen! 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s