Väntan

IMG_8645Jag är en synnerligen effektiv människa. Vissa personer i min närhet skulle hävda att jag är lite för effektiv, då det jag gör aldrig riktigt blir grundligt gjort. Någonstans längs vägen rationaliserar jag bort noggrannheten. Jag är ivrig och har alltid bråttom. Jag tycker inte om att vänta. Mitt tålamod har mer med envishet och ett rejält pannben att göra än ett inre lugn.

Därför skulle man ju kunna hävda att bokskrivande är helt fel bana för mig. Det är nämligen så att väntan är en stor del av processen. Jag visste det innan, folk hade sagt det till mig, men jag kunde ändå inte riktigt föreställa mig hur det skulle bli. Att skriva och bearbeta boken är det enkla, ur tålamodsperspektiv i alla fall. Därefter, när man känner sig nöjd, kommer den första och eventuellt jobbigaste vänteperioden – när man väntar på svar från förlag.

Jag uppdaterade mailen flera gånger om dagen, och räknade sekunderna emellan. Efter ett tag började refuseringarna trilla in, men det gjorde inte så mycket, för det där förlaget som jag verkligen ville jobba med hade ännu inte svarat. Det gjorde de dock efter ett tag, men inte med något klart besked. Jag fick veta att mitt manus var intressant, men att det skulle dröja ett tag till innan jag kunde få ett slutligt besked. Ännu mer väntan. Efter oändligt många minuter, dagar och veckor fick jag det positiva beskedet, och vi skulle boka in ett möte i augusti – det var en hel, ljusårslång sommar emellan. Nåväl, augusti kom till slut, och vi hördes och bokade in ett möte i oktober – vänta, vänta, vänta. Mötet var lyckat, bokens utgivningsdatum bestämdes till augusti/september nästkommande år. Ja, ni förstår mig rätt, väntan igen. Vi skulle inte ens börja jobba med boken förrän till våren.

I april blev bokomslaget klart, och jag skrev ett författarporträtt till Svensk Bokhandels höstkatalog. Sedan dess har jag väntat. Väntat och väntat på att ha katalogen i mina händer. I fredags var det äntligen dags för katalogen att dimpa ner i min brevlåda.

Om den gjorde det? Nej. Inte heller i måndags eller tisdags.

Jag var och frågade efter den på biblioteket, men de hade den inte för allmän visning. Nu är jag ute på landet långt ifrån allt som innefattar brevlådor med mitt namn på, och jag väntar. Väntar på senare idag då jag ska in till stan igen och kolla i brevlådan. Den här väntan är jobbig, framför allt för att den är ganska onödig. Att en snäll kompis redan har skickat en bild på min sida till mig hjälper nästan inte alls. Jag vill ju hålla i den!

Och jag vågar knappt tänka på hur det kommer bli på andra sidan den här sommaren. De sista dagarna innan själva boken släpps. Den väntan!

Det kommer bli många, långa sekunder.

Advertisements
This entry was posted in Debut. Bookmark the permalink.

2 Responses to Väntan

  1. Camilla says:

    Igenkänning på det! Och inte tror jag att jag kommer att vänja mig heller 🙂 Det gäller att hålla sig sysselsatt så man tvingas tänka på annat… Skriva nån ny bok eller nåt 😉

  2. Pia Widlund says:

    Jag känner igen mig i dig! Vänta är det värst som finns, tyvärr får man lära sig att göra det när man inte kan påverka något själv.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

w

Connecting to %s