Det närmar sig

Jag står nu på tröskeln till det sista stora steget i resan från ett tomt Word-dokument till en färdig bok. I dagarna ska vi börja jobba med inlagan, och framför allt texten.
Något som jag mest sett fram emot men också lite fasat för sedan jag skickade in mitt manus till förlag.
Snart ska min lilla bebis kritiseras och granskas ur alla vinklar.

Jag har inget emot kritik, tvärt om välkomnar jag den och ser den som ett tillfälle att utvecklas. Jag ger till och med mig själv mycket kritik när jag inte får det från andra. Och det är lätt för mig att kritisera Forsdansen eftersom det inte ens är jag som har skrivit den.
Det är Ida Tidman 2012-2014 som har skivit Forsdansen, inte Ida Tidman 2016. Jag har vuxit. Jag har gått igenom författarpuberteten och kommit ut på vingliga, unga vuxenben på andra sidan. Och nu kan jag betrakta mina tidigare påhitt med ett nostalgiskt och lite överlägset skrockande. Det vore väl i sin ordning om det inte vore så att min författarpubertet utlöstes av trilogi snarare än hormoner. Ida Tidman 2016 skriver en bok som liksom ska höra ihop med den som skrevs av Ida Tidman 2012-2014. Därför måste Ida Tidman 2016 dra ett ganska tugnt lass vad gäller bearbetningen av manuset. ”Nej men lilla vän, sådär skriver man inte dialoger. Låt mig visa hur det ska se ut.”
Jag hoppas att det städas upp och putsas till på ett bra sätt. Lyckligtvis är alla Idarna överlag nöjda med storyn och dramaturgin, det är i det tekniska jobbet ligger.

Och sedan den där detaljen med att även förläggaren ska vara nöjd. Ja – jag uppdaterar min mailinkorg flera gånger om dagen i väntan på den där första korrekturen. Det där dokumentet med rödpenna i marginalen. Den proffsigaste rödpennan hittills. Sedan ska jag jobba minsann! Det kliar i fingrarna.

Och medan jag väntar kan jag lika gärna underhålla mig själv med livsavgörande beslut som hur jag ska se ut på bokmässan. Utklädd? Inte utklädd? Rött hår? Blond?
Alla dessa beslut!

Jag har dessutom typ blivit inbokad till mitt första författarbesök i höst! I alla fall vet jag vecka. It’s for real now! (eller… snart i alla fall).
Nähä, nu måste jag gå och stretcha signeringshanden.

Notering | Det här inlägget postades i Debut. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Det närmar sig

  1. icafischerstrom skriver:

    Woho! Intressant, det där. Vad är största skillnaden mellan 2012-Idas och 2016-Idas dialoger?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s