Tredjeboksångesten

IMG_8645Det finns ett begrepp som talar om andraboksångest. Det upplevde aldrig jag. Min andra bok for ut snabbt som vinden. Ut ur min hjärna och ner på papper i alla fall. Det var hösten 2014 och jag hade nyligen skrivit färdigt första utkastet av Forsdansen. Jag visste att det skulle vara en trilogi och jag hade en uppfattning om hur den skulle vara uppbyggd. Under oktober gick jag och klurade på hur jag skulle göra tvåan. Några små idéer förökade sig och växte nästan ihop till en handling. Själva skrivandet skötte jag under knappt en månad, på NaNoWriMo i november. Ganska galet att skriva en bok på en månad, men också sjukt effektivt. Jag hade inte tid att vela och tänka efter. Hann inte analysera mina egna och manusets brister. Det gällde bara att spy ur sig text, och det var fruktansvärt nyttigt. Jag hade så klart inte klarat det utan choklad och peppning från skrivkompis. Jag kände ingen andraboksångest då. Jag kunde inte bry mig mindre om alla fel och brister i manuset. Det var ju bara ett första utkast, skit samma, det viktiga var att få en sammanhängande historia ur mitt huvud och ner i datorn. Efter NaNo ägnade jag ett tag åt redigering och sedan åkte manuset ut till testläsare. Alla tyckte att det var ett mycket bra utgångsläge med stor potential. Finemang.

Jag har heller aldrig haft en oro att de senare böckerna inte ska leva upp till ettans briljans. Jag vet att jag har utvecklats och är en bättre författare nu. Det jag gör är ju snarare att rensa rookiemisstag från ettan.

Men tredje boken blev en bromskloss. Kanske är det för att jag denna gången har tid. Alldeles för mycket tid, av mitt beteende att döma. Jag har ingen deadline vilket gör att jag hinner fundera, klura, ändra och vänta på den perfekta inspirationen hur länge som helst. Jag har ju faktiskt börjat om med boken helt och hållet en gång. Jag är runt 100 A4-sidor in nu och det börjar bli riktigt spännande, men det är nu som pressen sätter in. Hur avslutar man en trilogi? Det har ju känts så enkelt när jag har raljerat om hur andra borde göra det, men när jag själv ska göra samma sak tar det stopp. Två alternativ finns och jag är inte nöjd med något av dem egentligen. Första alternativet är alldeles för lyckligt för att vara mig, andra alternativet går inte riktigt ihop logiskt än och innebär dessutom ett ganska drastiskt tilltag som känns rätt men är svårt att besluta om. Skrivtempot är dåligt nu. Jag mest läser det jag redan skrivit om och om igen. Skrattar med karaktärerna, förfasas över deras öden och motstår min egen lust att korrigera så tangentbordet glöder.

Nä, jag behöver en deadline. Någon som står med piskan i ryggen på mig. Verkligen.

Det här inlägget postades i Debut. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Tredjeboksångesten

  1. Jeanettes skriver:

    Oj jobbigt!
    Andra alternativet låter bäst som du framställer det. Det ologiska kan du vrida till logiskt och det drastiska tilltaget låter som en riktigt utmaning som kan få igång din skrivarglöd igen. Lycka till hur som helst🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s