De där som ska läsa

Anna porträtt 3

Foto: Göran Segeholm

 

Mitt inlägg förra veckan handlade om ungdomarna jag skriver om. Hur de låter, och att alla ungdomar inte pratar likadant. I dag tänkte jag att vi skulle prata om de där andra ungdomarna: De som ska läsa.

”Målgrupp” är ett konstigt begrepp. Speciellt när det kommer till just ungdomar, eftersom det enda två sjuttonåringar egentligen behöver ha gemensamt är åldern. Trots lika många år i skolan är det ingenting som säger att de läser på samma sätt. Tvärtom visar forskning på ganska stora skillnader i läsvana och ordförråd just i den här gruppen.

Här kommer lite rafflande ordförrådsstatistik:

En sjuttonåring som har läst eller lyssnat regelbundet på texter har ett ordförråd på ca 50.000 – 70.000 ord.

En sjuttonåring som inte har läst eller lyssnat regelbundet på texter har ett ordförråd på ca 15.000 – 17.000 ord.

 

Det kan alltså skilja FEMTIOFEM TUSEN ord mellan två sjuttonåringar i samma klass (dessa siffror kommer från en undersökning gjord av Mats Myrberg, forskare i specialpedagogik vid Stockholms Universitet. Läs mer om ordförråd här).

Eftersom jag är svensklärare i botten har jag svårt att släppa tanken på de där siffrorna när jag skriver. De är ett så tydligt exempel på att ungdomar går in i läsningen med olika förutsättningar. De som gillar att läsa läser och bygger ut sitt ordförråd, de som inte gillar att läsa halkar efter. Hur kan jag som författare göra texten tillgänglig för så många som möjligt för att de ska vilja och orka läsa?

Jag experimenterade rätt mycket med det i Du, bara, eftersom jag vill att många ska kunna ta till sig den. Här är exempel på saker jag jobbade med för att göra den så tillgänglig som möjligt:

  • Luftighet i språket. Jag jobbade medvetet med att försöka göra texten luftig och lättflytande, så att den ska vara enkel att ta sig igenom. Jag försökte undvika för infotunga meningar, och jobbade med kommateringen för att få en naturlig läsrytm. Jag tycker att en bra grej är att läsa texten högt och långsamt, och lägga in naturliga andningspauser.
  • Styckeindelningar. Jag valde att ha många korta stycken, och hoppa ner en rad och göra indrag när det hände något nytt. T.ex. så här: 

    När vi kommer tillbaka in på hans rum blir jag stående mitt på golvet, vet inte riktigt vad jag ska göra.

       Frank stänger dörren bakom oss, lite för hårt.

       ”Vill du lyssna på nåt?” Han låter fortfarande irrite­rad på rösten, fortsätter förbi mig och slår på datorn på skrivbordet. ”Nick Drake?”

       Jag nickar, och går fram till bokhyllan.

 

  • Luftighet i sättningen. Min redaktör fortsatte på det spåret i sättningen, så att det finns luft mellan raderna och bra marginaler på boksidorna. Det gör att läsaren får vända sida ofta, och får känna att hen kommer framåt i boken, rent fysiskt. Det tror jag är en viktig känsla, för jag vet själv hur tråkigt det är när det känns som om jag läst i en timme och bara kommit några sidor framåt (och jag har ändå alltid varit en läsare).
  • Intensitet och tempo. Jag har försökt skruva upp volymen i historien och stryka ner allt som drog ner tempot. Mer känslor och händelser som förde handlingen framåt, mindre av allt som kändes långsamt. Eftersom jag själv är en ganska otålig läsare ligger frågorna ”är det här intressant?” och ”hur kan jag få det här att kännas mer?” nära när jag skriver.
  • Stanna i känslan. Jag har gjort sexscenerna i boken explicita och betydligt längre än kärleksscenerna i gängse ungdomsbok i genren. Jag vill att de ska hinna kännas, och inte bara fladdra förbi utan att få fäste i läsaren. Överlag har jag har försökt få historien att bränna till, så att den ska vara väcka känslor, och komma nära. Jag tror att det är ett bra sätt att få läsare att vilja läsa vidare.
  • Krokar. Jag har försökt att medvetet lägga in krokar som spänner över kapitelgränserna för att bygga bort naturliga stoppställen. En krok kan vara något som gör läsaren nyfiken, orolig eller förväntansfull på vad som ska komma. Min tanke och förhoppning är att det ska skapa en ”Bara ett kapitel till …” – känsla.

 

Det finns massor av saker att experimentera med när det kommer till läsbarhet, det där var några. Jag tycker att sånt här är väldigt spännande. Ytterst handlar det ju inte bara om att jag vill att ungdomar ska läsa det jag skriver, det är ju också en fråga om demokrati. En människa med 70.000 ord att välja bland har lättare att uttrycka sig precist än en som får hålla tillgodo med 15.000. Hen får också lättare att förstå och ta till sig information.

Siffrorna jämnas inte automatiskt ut för att människor blir äldre. Nio av tio ord vi lär oss kommer från skriven text, och vi beräknas behöva 50.000 ord i vårt ordförråd för att klara det dagliga vuxenlivet. Läsare får försprång, så är det bara. Kan min bok väcka läslust hos en ung människa har både hen och jag vunnit väldigt mycket.

 

Det här inlägget postades i Anna Ahlund, Debut, Du, bara, författarens hantverk, läsning, Målgrupp, skrivtips, Språket, Ungdomslitteratur. Bokmärk permalänken.

13 kommentarer till De där som ska läsa

  1. Anna Arvidsson skriver:

    Väldigt tänkvärt inlägg, Ah. Det är en otroligt stor skillnad. Jag utgår från att Ordbrodösen i första hand kommer att attrahera läsare som redan läser (relativt) mycket. Jag ser däremot fram emot att skriva en bok som också kan vara den som *väcker* intresset. Som Du, bara ❤️

    • annaahlund skriver:

      Tack Ar❤ Vad fint sagt. Ja, det är viktigt att det finns många olika böcker som är skrivna på olika sätt, tror jag. En del kan få gå att schlurpas i sig, andra kan få bjuda på lite mer tuggmotstånd. Ordbrodösen kommer att falla många läsare i smaken❤

  2. Skriviver skriver:

    Oj vad spännande att läsa! Superbra tips det där för att hjälpa läsbarheten. Jag har bara lite svårt att bestämma mig för balansen mellan läsbarhet och bredd å ena sidan, och mitt personlig uttryck och min vision å andra sidan. De ligger inte helt i linje med varandra.

    Kan inte låta blir att tänka på den utvecklingspsykologiska forskningen också. Jag läste för ett tag sedan om att eftersom flickor för det mesta ligger så mycket före pojkar i utveckling kan skillnaderna på individnivå bli helt enorma. Mellan en flicka och en pojke i fjortonårsåldern kan det skilja så mycket som sju till tio år, rent utvecklingsmässigt. Lägger man till ordförrådet på det är det ju som att de kommer från helt olika planeter. Så, jag håller med, målgrupp kan kännas som ett konstigt begrepp😉

    • annaahlund skriver:

      Tack!🙂 Jag förstår precis, det där är ju en avvägning. Jag har också (som jag skrev om förra veckan) valt att utmana en del läsare i språket, men där har min vision varit typ ”om jag gör den lätt att flowläsa och har ett bra driv framåt kan jag utmana språkligt utan att läsningen stannas upp”. Det här är så spännande!! Kan du inte utveckla lite mer, om du känner för det? På vilket sätt är det svårt att kombinera din vision och ditt uttryck med läsbarheten?

      Oj, det var extrema skillnader! Målgrupp blir verkligen ett konstigt begrepp i sammanhanget, och åldersindelning i skolan med. Helt otroligt att det kan skilja så mycket.

  3. Ping: Varför jag älskar underdogs | Debutantbloggen

  4. Henrik Widell skriver:

    Hmm, tänkvärt… och lite skrämmande. Har en trettonåring hemma som läser i princip bara när man säger till honom. Å andra sidan insåg jag magin i att läsa när jag var fjorton, så han har väl ett år på sig då🙂

    • annaahlund skriver:

      Ja, visst är det skrämmande? Hoppas att han också hittar läsmagin!🙂 Jag tänker att det handlar så mycket om att hitta rätt bok, så genom att presentera många olika sorters böcker kan vi förhoppningsvis hjälpa till att hitta något som bränner till.

  5. Ella skriver:

    Roligt att få inblick i några av dina strategier! Intensitet och tempo är en punkt som intresserar mig lite extra. För mig finns det en balansgång där som kan vara svår att pricka in – att få ett jämnt tempo, utan att berättelsen blir en enda karusell eller vice versa.

    Tycker mycket om din påminnelse att ”målgrupp” är ett luddigt ord och att människor är olika oavsett ålder. Jättefint och viktigt att tänka på.

    • annaahlund skriver:

      Tack, Ella!

      Visst är det intressant! Jag håller med om karusell-resonemanget. För mig har arbetet med drivet handlat mycket om att stryka ner inre monologer och annat som stoppar upp tempot, och försökt säga saker på ett annat sätt, med dialog eller gestaltning. Att låta läsaren vara med och pussla lite utan att få allt serverat påverkar också känslan av framåtrörelse, tänker jag.

      Intensiteten och att det hinner få bränna till i känslan är viktigt för den sorters böcker jag skriver (känslo- och relationsbaserade historier) apropå balansen i drivet. Min upplevelse är att det är viktigt att stanna kvar i en scen och få en känsla att verkligen hinna kännas, för att det inte ska bli stressigt. Rent konkret innebär det att jag brukar försöka stanna upp och komma närmare genom att fånga upp detaljer, och lägga till någon extramening om hur något känns, luktar eller låter i partier jag vill stanna kvar längre i.

      Sånt här är väldigt spännande tycker jag! Vad skriver du?

  6. Påminner i mångt och mycket om hur jag jobbar med mina böcker på lättläst. Jag har min målgrupp tydlig framför mig när jag skriver. Har dock aldrig lyckats stanna så länge i en sexscen😉

    • annaahlund skriver:

      Intressant att höra! Hehe, det är kul!🙂 Jag försöker att hitta en balans mellan att ha högt tempo och framåtdriv och samtidigt stanna länge i känslor. Roligt att experimentera med läsbarhet, tycker jag!

  7. Att det skiljer sig i ordförståelse visste jag ju men att det var så stor skillnad hade jag missat. Roligt att få ta del av hur du tänkte för att fånga in ovana läsare. För det är något jag inte tänkt så mycket på, hur jag själv kan göra när jag skriver. Mer än att jag strävat mot någon sorts lättlästhet och framåtdriv. Så tack för ett jätteintressant inlägg!

    • annaahlund skriver:

      Ja, visst är det skrämmande siffror? Vad kul att du gillade inlägget, jag tycker att sånt här är väldigt intressant att jobba med.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s