Mina refuseringar

Charlotte CederlundVi vet alla om det. Att vägen till författardrömmen kantas av refuseringar. Av avslag och av tack, men nej tack. Ändå gör det så ont varje gång de där negativa svaren kommer. De blir som en käftsmäll, en ny uppförsbacke att ta sig över i ett redan väldigt backigt landskap.

Jag fick min beskärda del av refuseringar för Middagsmörker och de kom i alla möjliga former. På papper. Digitalt. Som standardsvar. Med lite socker. I sällskap av omskrivningsförslag. Av de tolv förlag jag skickade manuset till refuserade nio (två svarade aldrig).

Jag minns att jag dammsög internet efter exempel på refuseringsbrev vid den här tiden, brev som jag kunde jämföra mina med. Som kunde hjälpa mig att förstå hur långt mitt manus kommit i processen, hur bra eller dåligt det faktiskt var. Jag hittade såklart en del, men långt ifrån så många som jag hade önskat. Därför tänkte jag nu dra mitt strå till stacken och dela med mig av några av mina refuseringar. Jag hoppas att det kan intressera någon!🙂

Standardrefusering

standardrefusering

Den här refuseringen kom bara en månad efter utskick och det var såklart olustigt att tänka att förlaget behövde så kort tid och hade så lite att säga om mitt manus. Uppenbarligen var de inte alls intresserade. Men. Refuseringen säger egentligen ingenting mer än att mitt manus är fel för just det här förlaget och att det är något de kunnat avgöra på ganska så kort tid. Refuseringen säger inte att mitt manus är dåligt (dock inte heller att det är bra).

Jag vet att vissa författare anser att snabba standardrefuseringar betyder att förlaget inte har läst manuset men det tror inte jag. Ett förlag vinner inget på att inte läsa, de vill hitta nya duktiga förmågor. Däremot tror jag inte att de har läst hela mitt manus utan kanske lite i början, mitten och slutet. Det i kombination med mitt följebrev räcker nog ganska så långt för att få en uppfattning om manuset är intressant för dem eller inte.

Refusering med lite socker

sockerrefusering

Den här trevliga refuseringen kom med snigelpost vilket per automatik gör att den känns lite extra lyxig. Förlaget vill uppenbarligen inte ge ut mitt manus men de har ändå gillat det tillräckligt mycket för att ta sig tid att strö lite socker över refuseringen. Naturligtvis är en sån här refusering alltid liter bitterljuv, det är såklart kul att de har läst med större intresse än vanligt men det är ju svårt att inte börja undra vad det var som gjorde att det inte gick hela vägen. Hur som helst var jag väldigt stolt över den här refuseringen och hade den uppsatt på väggen ett bra tag.

Refusering med önskemål om omskrivning

omskrivningsrefusering

Jag hade såklart läst att det fanns något som hette ”positiv refusering” innan jag skickade iväg mitt manus men jag hade inte direkt räknat med att få någon sådan. Därför blev jag såklart glatt överraskad när jag fick det från inte ett utan två förlag. Det finns två fina grejer med en positiv refusering. Det ena är att man får tips på hur manuset kan förbättras, det andra är att man får en kontakt på förlaget. I mailtråden till just det här förlaget ligger säkert 20 mail som vi har bollat fram och tillbaka till varandra. Dessutom är det naturligtvis en otrolig pepp att någon har läst manuset och gillar det tillräckligt mycket för att vara intresserad av en omarbetad version.

Tyvärr betyder dock inte en sån här refusering att man är garanterad utgivning om man bara gör de ändringar som efterfrågas. Jag la ett halvår på att skriva om men fick nej från det ena förlaget och en ytterligare önskan om omskrivning av det andra (detta). Eftersom jag då redan fått erbjudande om utgivning av Opal tackade jag nej till att skriva om igen.

Om charlottecederlund

Brandingenjör och författare. Debutromanen Middagsmörker kom ut på Opal förlag i januari 2016. Middagsmörker är fantasy för ungdomar baserad på samisk mytologi.
Det här inlägget postades i Debut. Bokmärk permalänken.

13 kommentarer till Mina refuseringar

  1. Tack för att du delar med dig Charlotte!
    För mig kom det här inlägget även otroligt rätt i tiden, eftersom jag precis dagarna efteråt fick två refuseringar: en med socker och personliga kommentarer och en utan. Funderar allvarligt på att göra som du och sätta upp sockret på väggen.😉
    /Liv

  2. Skriviver skriver:

    Vad roligt att få se lite refuseringar! Det är som du säger väldigt svårt att veta hur de brukar se ut och vad de betyder. Ännu har jag ju inte lyckats skriva färdigt och skicka till förlag, men en positiv refusering står definitivt på min lista över skrivrelaterade saker jag vill uppnå🙂 Först bara: SKRIVA FÄRDIGT.

    • charlottecederlund skriver:

      Haha, kämpa på!😀 Att blir klar är alltid en utmaning eftersom man egentligen aldrig blir färdig med texten!😛

  3. icafischerstrom skriver:

    Tack för att du delar! Viktigt🙂

    • charlottecederlund skriver:

      Absolut! Minns som sagt hur mycket det gav mig att läsa andras refuseringar och tankar om dem när jag var mitt i förlagsträsket!🙂

  4. Robert W skriver:

    Ack, den som kunde få lite socker…

    • charlottecederlund skriver:

      Ja, socker är trevligt. Det peppar och får en att kämpa vidare. Men. Det är ju bara socker, ingen utgivning. Se Ells kommentar här nedan. Hennes kompis fick bara standardrefuseringar – och sen ett förlagsavtal med Rabén. Vem behöver socker då?🙂

  5. Ell skriver:

    Kul att få se lite olika refuseringar! Jag har bara fått standard hittills, fast när jag fick min första (efter en månad) vad jag så exalterad över att bara haft en kontakt med ett förlag att jag stolt skröt för alla om min första refusering.

    Har skrivit ett eget blogginlägg om det tidigare men jag tror folk ofta försöker läsa in alldeles för mycket saker i sina refuseringar. Jag fick exakt samma standardrefuseringar på mitt manus som Chriss fick på sitt, trots att hon samtidigt hade kontakt med Rabén & Sjögren om utgivning, det fick mig verkligen att inse att de inte säger någonting om manusets kvalité i slutändan.

    • charlottecederlund skriver:

      Haha, vad gulligt att du blev så exalterad över din första refusering!🙂 Förlagens bedömningar är ju jättesubjektiva och inte ens de vet ju vad som kommer att slå. Därför kan tom. Harry Potter bli standardrefuserad. Så man får bara inte ge sig utan kötta på. Vi som skriver fantastik måste dessutom kötta på lite extra eftersom förlagen fortfarande inte tror att våra böcker kan sälja!

  6. Annika skriver:

    Vilket bra inlägg, särskilt för den som känner sig nedslagen av refuseringarna! Fick en sådan där sockrad för en tid sedan, den första som inte var standard, och det var direkt avgörande för att jag skulle orka ta tag i skrivprojektet igen och verkligen ge allt.

    • charlottecederlund skriver:

      Visst kan det där sockret göra stordåd när det kommer i rätt tid! Bara kämpa på! Alla (nästan) utgivna författare har refuserat flera, flera gånger. Den viktigaste ingrediensen i deras framgång är att de aldrig gav upp!!!

  7. Pia Widlund skriver:

    Haha, ja käftsmällar har man fått ett par stycken och den känns aldrig bra. Men ett stort grattis till dig som lyckats. Jag fick ett fint refuseringsmail och det har jag sparat, tar fram och tittar på det ibland, bara för att peppa mig själv. Låter kanske knäppt men man känner sig kass ibland! Ha en fin helg!

    • charlottecederlund skriver:

      Det låter inte alls knäppt! Jag hade min sockrade refuseringsbrev uppsatt i två månader (dvs tills Opal ringde och antog manuset). Vi kan alla behöva lite pepp till och från!😛

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s