Att ösa sand vid behov

christinas

Fotograf: Jonas Schiller

Hej alla fina läsare av Debutantbloggen!

Jag har fått äran att vara den ni träffar på måndagar under 2017 och jag har precis avslutat min sista (eller näst sista, jag vet inte helt säkert) redigeringsrunda och har äntligen tagit mig upp till ytan igen efter att ha spenderat några veckor djupt där nere i redigeringsträsket, så mitt första inlägg här på bloggen kan kanske vara lite osammanhängande men jag hoppas att ni har förståelse för detta.

Då kör vi 🙂

Jag älskar ord. Gör inte ni det?

Långa, korta, svåra att uttala, ja alla olika sorters ord.

De besitter en sådan makt. Att förstöra, riva ner och såra. Att bygga upp, trösta och plåstra om. Att beröra. På fler sätt än ett beroende på i vilka sammanhang och konstellationer man använder dem.

Jag vill att mina ord, mina historier, ska få läsaren att gå igenom en rad av känslor; skratta och gråta, bli så där härligt varm inombords av lycka eller riktigt känna hur det bubblar av ilska under huden eller begrava ansiktet i kudden och rodna åt samma sak som karaktären. Om jag kan få en läsare att göra det, känna med karaktärerna helt enkelt, då har jag som författare lyckats med min uppgift.

Att gestalta känslor så att de berör är något jag kämpat med under skrivandet av Hemligheter små. Särskilt nu under de sista omgångarna av redigering. Min redaktör påpekade att jag gärna staplar känslouttryck på varandra, att jag blir lite för övertydlig och att det räcker med att välja en känsla som man vill förmedla. Att läsaren kommer att förstå ändå. Så det har blivit en hel del rensande in texten av dessa. Ibland har det varit jätteenkelt och andra gånger har jag verkligen fått tänka till för att hitta rätt. Jag har öst sand så att säga och testat flera olika varianter innan jag träffat rätt. Innan orden fallit på plats. Men när de äntligen gör det så känns det i hela kroppen. Ett slags lågt som sprider sig genom kroppen. Magkänsla kan man kanske också kalla det 🙂

I dag, innan jag skickade i väg manuset till redaktören, jobbade jag med just en sådan scen. Där det inte fungerade med känslorna. De var platta och skrapade bara på ytan så jag har skrivit om, testat olika varianter, och till slut klickade det. Det tar tid men när väl den där känslan infinner sig, att man hittat rätt ord i rätt sammanhang som förmedlar det man vill få fram, då är det värt all den sand man fått ösa.

 

 

Om Christina S

Aspirerande romance författare som bloggar om vardagen, skrivandet och en hälsosam vardag.
Det här inlägget postades i Christina Schiller, Debut, debutantåret, debutantbloggen, Författarliv, Hemligheter små och har märkts med etiketterna , , , , , , . Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Att ösa sand vid behov

  1. annisvensson skriver:

    Hej, jag är precis som du, en som älskar ord. Jag samlar på vackra ord och låter dem så småningom ta plats i mina berättelser. Mitt mål med skrivandet är också att väcka känslor och jag har även en tendens att berätta för mycket. Mycket känns igen 🙂 Ska bli jätteintressant att följa dig här. Lycka till!

    • Christina S skriver:

      Visst är det roligt att samla på ord 🙂 Jag har en liten bok som jag skriver ner fraser och ord i som fastnar hos mig när jag läser eller pratar med folk. Ibland får de ta plats i mina texter och ibland så stannar de bara anteckningsboken som min egen lilla skatt.
      Att inte berätta för mycket är något jag fått kämpa med under redigeringen som sagt, jag är lite för mån om att läsarna ska förstå vad jag menar och att de ska få rätt känsla och att arbeta med redaktören har verkligen fått mig att förstå att ibland är det bättre att vara lite sparsam, att det bygger upp och fördjupar det hela ännu mer. En balansgång som kan vara lite knivig att navigera 🙂
      Lycka till med ditt skrivande!
      Kram

  2. Jakob skriver:

    Kul att få läsa lite om det redaktionella. Förstår att det är ett stort arbete att skriva en bok! Jag önskar er alla lycka till!

    • Christina S skriver:

      Att skriva råmanuset är nog den lättaste biten, även om den också kan vara svår ibland 🙂 Jag hade ingen aning om hur mycket arbete det ligger bakom en bok innan jag själv började skriva och inte ens nu har jag nog riktigt insett hur mycket arbete som fortfarande återstår innan boken är klar 🙂
      Kram

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s