Varför skulle jag njuta när jag kan oroa mig?

bildmaricakallner16Tjo!

Någon sa: ”Slappna av!” Jag ljög och sa att jag försökte.
Sedan låg jag på golvet och vred mig. Jag sa till min snubbe: ”Jag klarar inte det här. Jag kan inte skriva längre. Jag hatar mina nya texter. Vad är det som är fel?!”

 

Han knäckte nöten. Jag är på tre platser i skrivandet: 1. Ett manus som snart ska bli en bok. 2. Ett manus som snart är färdigt för att skickas ut till förlag. 3. Ett manus som växer fram. Jag: Förvirrad.

Att vara på de här tre platserna skapar en oro i skrivandet. Utgivningen och manuset som snart ska skickas ut får mig att tänka produktivt. Jag måste producera text. Men i det nya manuset vill jag söka mig fram. Leta. Gå fel. Hitta rätt. Det produktiva förstör sökandet.

Under hösten skrev jag med motvilja och magknip. Stress. Bli färdig, bli färdig! Egentligen befinner jag mig i ett skönt läge. Jag kan ta det lugnt. Ett manus håller på att bli bok, ett manus väntar på att skickas. Alltså borde jag slappna av, njuta av det nya som kan växa fram. Som kan ta sin tid. Njuta av skrivandet.

Fast varför njuta när jag kan stressa? När jag kan oroa mig. När jag kan vanka av och an och slita mitt hår och gnissla tänder och göra utfall mot mina texter och säga att det är skit. Skit det jag skriver. Skit det jag skapar. Skit det jag gör. Ja varför byta stress mot njutning?

Hur är det att njuta av skrivandet? Det är roligt. Inte svårare än så: det är roligt att skriva och jag tycker om det. Det är orden som jag tycker om, berättelsen och personerna jag tycker om. Det är texten jag tycker om. Den är i mig när jag skriver och när jag inte skriver. Den är i mig när jag lagar mat, åker buss, borstar tänderna. Den är mig när jag läser eller ser på teve eller när jag försöker ha ett vettigt samtal med någon. Jag längtar efter texten och längtar efter att skriva den. Då njuter jag. Då har jag roligt. Det är kul att skriva.

Är det roligt att stressa? Nej. Hur bryter jag mönstret? Det hjälpte att säga det högt: ”Jag känner oro för att jag är på flera platser samtidigt.” Sedan skrev jag en novell och jag bara skrev och skrev och skrev och skrev. Orden flög ur mig. Bra! Fortsätter jag såhär borde manuset vara färdigt om …

Varför, varför, varför, varför är det så svårt att slappna av?

Annonser

Om Marica Källner

Novellförfattare, essäförfattare, skrivpedagog. Leder kurser och workshops. Läser gärna text på scen. Tycker om att fota. Aktuell med debutboken Det som får plats, en samling noveller och essäer om novellkonst och skrivandets hantverk.
Det här inlägget postades i Debut, Det som får plats, Marica Källner och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

6 kommentarer till Varför skulle jag njuta när jag kan oroa mig?

  1. Peter Winai skriver:

    Visst är det så – och det går aldrig över! Kan en ,er med/erfaren författare berätta. Det har det inte gjort för mig i alla fall. Intressant att du har flera grejer i olika faser på g, så är det ju också ofta …

    • Marica Källner skriver:

      Jaha, det går alltså inte över. Typiskt.
      Ja, här är det många bollar i luften. Jag tränar på att jonglera!
      Tack för din kommentar.

  2. Ethel skriver:

    Precis på pricken! Jag tror ibland att det är rädsla som, för min del, gör att jag dömer mig själv så hårt. Tänk om jag gick omkring och ba’ tyckte att jag var så jäkla bra på att skriva. Vilket högt fall det skulle bli när någon tog ner mig på jorden! För det skulle någon göra och det snabbt :-).

    • Marica Källner skriver:

      Ja, rädsla är det nog för mig också. Känner igen den känslan. Högmod och högt fall.
      Tack för din kommentar.

  3. annisvensson skriver:

    Hög igenkänningsfaktor. Ibland skit och samtidigt det allra roligaste som finns… Skönt att veta att fler är som jag 🙂 Tack för ett bra inlägg, Erica.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s