Introvert och blyg författare ska ut och mingla

christinas

Fotograf: Jonas Schiller

Jag är en introvert person.

Extremt introvert.

Det har jag varit så länge jag kan minnas. När jag växte upp så hade jag inget ord för det, varför jag hellre satt hemma i min säng med en bok och läste istället för att hänga med vännerna. För varför det tog emot och kändes jobbigt varje gång vi skulle iväg och träffa en massa folk. Gå på kalas, fester, mingla.

Jag vet inte hur många gånger jag önskat att jag var mer som min storasyster, eller som några av mina vänner. Utåtriktade, sociala och bekväma med att träffa och prata med nya människor. Obehindrat.

Visst kan jag också tycka att det är roligt att umgås med folk och jag kan vara glad, spontan och bubblig men att vara social och utåtriktad tar väldigt mycket energi och jag kan behöva allt från några timmar till dagar för att återhämta mig.

Jag trivs och mår som bäst när jag får vara hemma. Det är min fästning. Min oas. Där jag bara kan vara. Utan krav.

Det är nog därför jag trivs så bra med att skriva. Jag kan sitta här hemma i min fästning och med enbart mina ord kan jag skapa världar att försvinna in i och karaktärer att umgås med. Helt utan kravet från omgivningen att jag ska vara social.

Jag tror att alla författare, utgivna och aspirerande, är mer eller mindre introverta. Annars skulle de inte klara av det ensamma arbetet som det är att skriva en bok. En fråga jag ofta får, eftersom jag dessutom jobbar hemifrån i mitt vanliga arbete, är om det inte är tråkigt att inte ha några arbetskamrater. Att det måste bli ensamt. Jag brukar nicka och humma lite, men i själva verket skulle jag vilja säga att jag inte alls har några problem med det. Att jag faktiskt njuter av det.

Men snart behöver jag lämna min trygghet här hemma och ge mig ut. Vara social. Utåtriktad. Plocka fram den Christina som finns långt där inne som är charmig, spontan och bubblig. Jo, för hon finns faktiskt. Det är också en del av mig även om den sidan inte kommer fram så ofta, just eftersom det tar så mycket energi. Men boken säljer ju inte sig själv (tänk vad bra det hade varit om den gjort det). Jag måste vara den som pratar för min bok. Som fixar och åker på signeringar, bokmässor osv. För i dagens samhälle så räcker det ju inte med att man har skrivit och fått boken utgiven/gett ut boken utan man måste ju vara den som marknadsför den också.

Bara tanken på det får mitt hjärta att slå fortare och händerna att börja darra.

Kommer jag att klara av den här andra sidan av författarskapet? Den som handlar om att vara sitt varumärke?

För inte nog med att jag är introvert, jag är också ganska blyg.

I högstadiet mådde jag fysiskt illa när jag blev tvingad att prata inför klassen eller läsa högt. Rösten darrade alltid och det kändes som att jag pratade super fort och snubblade på orden. I gymnasiet blev det lite bättre men paniken fanns fortfarande där men jag hade en riktigt bra lärare som lärde mig några knep att använda. Knep jag använder än idag. Som att ha en ring på fingret (sedan tio år tillbaka har jag min vigselring och förlovningsring på fingret). Då kan jag snurra på den medan jag pratar och det ger mig något att sysselsätta händerna med samtidigt som det får mig att slappna av.

Med lite (o)tur kommer jag att nöta ut ringarna under de nästkommande månaderna.

Jag vet att jag aldrig kommer att bli bekväm med att vara i centrum, att vara omgiven av en massa människor, att prata inför folk mm. Men jag hoppas att jag kan träna upp mig så pass mycket att jag kan känna mig trygg och avslappnad medan jag gör det. För jag har drömmar. Stora sådana. Och min största rädsla är att jag inte ska klara av att uppfylla dem på grund av att jag är så introvert och blyg. Vilket inte är den bästa kombinationen i denna bransch kanske. Men jag tänker i alla fall ge det ett försök och förhoppningsvis kommer jag att hitta ett sätt som fungerar för mig. Ett sätt som kan ta mig ditt jag vill.

Annonser

Om Christina S

Romanceförfattare som bloggar om skrivandet, vardagen och livet i största allmänhet. Älskar choklad och klänningar. Hatar att städa och människor som trycker ner andra för att själva verka bättre.
Det här inlägget postades i Christina Schiller, Debut, debutantåret, Författarliv, Hemligheter små och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

6 kommentarer till Introvert och blyg författare ska ut och mingla

  1. Anna skriver:

    Hög igenkänningsfaktor!

  2. Det där känner jag igen mig i till 100%!

  3. Marica Källner skriver:

    Tack för en stark och ärlig text! Det är verkligen märkligt hur en först sitter ensam med boken, skriver den,arbetar med den – Sedan ska en plötsligt exponeras!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s