Gästblogg: Lizette Edfeldt

 

Foto: Elias Ljungberg

Att skriva genom mörkret

Vi har alla hört det i filmer, intervjuer och historier. Hur konstnären alltid är en bekymrad själ. Hur det som ont gör oss starkare. Och mer kreativa.

Kanske är det en klyscha. Kanske är det bara sant.

Att blotta sin själ, sina djupaste tankar, hemskaste begär och mörkaste rädslor är det vackraste jag vet. Det är ärligt. Öppet. Rått. Och läkande.  

Det var tre år sedan jag skrev det första ordet i min första bok, tre år sedan jag påbörjade en lång emotionell resa in i de djupaste vrårna av mig själv – allt utan att ens resa mig ur soffan. Jag hade innan tänkt på det som en avlägsen dröm, men aldrig riktigt tagit tag i skrivandet. Jag behövde en push.

Som dåvarande journaliststudent hade jag börjat utforska yrket jag senare skulle jobba i. Jag intervjuade personer satta i samhällets olika ”fack” som arbetslösa, privilegierade och de som lider av psykisk ohälsa. Jag gjorde research i människors bakgrunder och lyssnade på föreläsare som berättade om deras grävjobb i radikala politiska grupper. Och snabbt kom det där suget, begäret, att skriva om orättvisor, hemska företeelser och de möjliga påföljder ett fel beslut kan få.

Egentligen skrev jag inte för någon annan än mig själv. De tomma dokumenten blev mitt personliga klotterplank som jag fyllde med den ena mardrömmen efter den andra. Genom att skapa en fiktiv, dystopisk värld kunde jag uttrycka rädslor om miljön och samhället. Om våra strukturer. Och om den ondska som finns i varje människa, även i mig själv.

Att skriva om mörker och svåra, jobbiga känslor kan vara terapeutiskt. Vi skapar historier av både  glädje och ångest. Vi minns tidigare problem vi mött i livet och vad vi kände då. Sedan gestaltar vi känslorna i karaktärer, skapar personer som är starka nog att ta sig igenom det vi inte alltid själva klarade av. Som löser problemen vi själva försökte klura ut.

Vi skapar hjältar som vi kan se upp till. Och lära oss av.

Genom att bygga upp overkliga, absurda samhällen ser vi även paralleller med vår samtida. Var vi är nu i förhållande till dystopierna vi läser om i böcker. Om vi som civilisation är på väg dit.

I den fiktiva världen är skillnaden mellan gott och ont ofta tydlig. Revolutionen, kriget eller striden mot ondska är oundviklig. I den verkliga världen är linjerna diffusa och gråskaliga, det är svårare att veta hur man bekämpar ondska här. Men det gör det  inte mindre viktig.

Jag var inte alls bokintresserad i tidig ålder och jag kommer aldrig glömma första gången jag läste en bok som jag faktiskt inte somnade av. Det var ”Hunger Games” i andra klass i gymnasiet. Jag hade inte ens läst på baksidan av boken innan jag tvingade mig själv in i den. Ögonlocken hängde och sömnen var inte långt borta – tills jag kom till namndragningen och insåg vad som faktiskt stod på spel. Vad för värld de levde i. Och senare även hur pass lik den redan är vår.

Det finns mycket man kan lära sig av påhittade historier, så länge känslorna som beskrivs är sanna och går att relatera till.

Så jag började skriva om den trasiga familjen och känslan av att bli bortvald av en förälder. Om att känna sig fastkedjad vid sina vanor. Hur enkelt det är att ge upp kontrollen över sitt liv om man blivit indoktrinerad till det. Och hur man inte kan veta vem man är som individ om man inte tar tillbaka den kontrollen.

För om jag inte använder mig av mina egna känslor i texten, om jag själv inte känt det som karaktärerna känner – vem kommer då att känna för dem?

Måste man inte först möta sina demoner för att kunna besegra dem?

Alla bär vi på hemligheter och minnen som vi vill glömma. Alla har vi gått igenom svåra saker och känt mörka känslor.

Frågan är – vad tänker du göra med dem?

Tänker du låta dem ligga kvar i bakgrunden av ditt liv som ett brus? Tänker du stöta bort dem? Glömma bort dem?

Eller tänker du ta tillvara på allt du upplevt, både det bra och det dåliga, för att skapa något äkta, nära, revolutionärt och vackert?

Lizette Edfelt är 23 år och jobbar som journalist i Stockholm. Hennes debutroman ”Brännmärkt” kommer ut under hösten 2017 och är den första i serien om det dystopiska riket Imperiet.

Hemsida: http://www.lizettesimperium.se/
Instagram: https://www.instagram.com/lizette.edfeldt/

Annonser
Det här inlägget postades i Debut, Gästbloggare. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s