Fiktion och reflektion

bildmaricakallner16Tjo!

Kommer tillbaka från påskledigheten full av godis men tom på skrivande. Sitter vid datorn och sysslar med annat: planerar kurser och workshops, skriver mejl till min förläggare, skriver mejl till min snubbe, till vänner, till tidningar, till bibliotek och till studieförbund, skriver på Twitter och på Facebook. Skriver mycket men skjuter upp det som ska skrivas. Jag går till köket och gör kaffe. Går tillbaka till datorn. Tänker: Nu sitter jag här och dricker kaffe och ser ut som en riktig författare.

Jag tar det kallt. Känner ingen press, ingen stress. Oron jag kände i vintras har bytts ut mot ett lugn. Känner mig luddig i huvudet. Tänker: Det löser sig!

Jag jobbar med min essä om Harry Potter. Märker att det inte blir en essä om Harry Potter utan om hur en text blir till. Så blir det när jag skriver essäer: Jag börjar i en tanke och hamnar i en annan. Det är associationer. Det är rörelser. Det är en text som växer.

I Det som får plats blandar jag essäer och noveller. Reflektion och fiktion. Boken är en undersökning – både i novellerna och essäerna. Texterna samarbetar. Rör vid varandra.  Men de är olika texter. Novellerna är inte med som exempel för att styrka det som står i essäerna. Essäerna finns inte med för att förklara novellerna. Men de hör ihop. Blandningen skapar helheten.

Efter Det som får plats har jag fortsatt att undersöka blandningen av reflektion och fiktion. Jag testar mig fram. Söker mig fram. Skriver en text om min tonårstid. Om hur jag satt under ett köksbord och rökte. Jag skriver en berättelse om mig själv, om mitt tonårs-jag, men jag skriver också om mitt skrivande. Bryter upp berättelsen med reflektioner om att skriva texter för unga och om att skriva biografiskt.

Lämnade texten till ett textsamtal. Fick bra respons. Kommentarer som gav skrivandet kraft och energi. Fick också ett boktips: So sad today, Melissa Broder. Enligt tipsgiverskan ska denna samling också blanda reflektion och fiktion. Den ligger överst på min läslista.

I essän om Harry Potter, som inte handlar om Harry Potter, blandar jag också berättelse med reflektion. Just nu är texten en enda röra. Den är uppdelad i två dokument. Innan jag börjar skriva öppnar jag båda dokumenten. Skriver i det ena, fortsätter skriva i det andra. Går fram och tillbaka. Ser inte fram emot att sy ihop allt.

p.s Har du några tips på bra essäer? d.s

p.p.s Jag kan ju faktiskt också ge ett tips. Det är natten av Karolina Ramqvist. Mycket bra essä d.d.s

Annonser

Om Marica Källner

Novellförfattare, essäförfattare, skrivpedagog. Leder kurser och workshops. Läser gärna text på scen. Tycker om att fota. Aktuell med debutboken Det som får plats, en samling noveller och essäer om novellkonst och skrivandets hantverk.
Det här inlägget postades i Debut, Det som får plats, lästips, Marica Källner, Skrivprocessen och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Fiktion och reflektion

  1. icafischerstrom skriver:

    Har inga essätips, men suger åt mig av det som delas här.

    Jag tänker att det du säger om hur essäerna och novellerna båda ger till helheten i Det som får plats verkligen stämmer överens med hur jag uppfattade läsningen. När jag tänker tillbaka kan jag inte särskilja novell och essä, de är liksom ett, den enas närvaro styrker den andras och tvärtom. ❤

    • Marica Källner skriver:

      Tack! Dina ord gör mig verkligen glad och ger energi till att fortsätta skriva på kommande texter. 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s