King är kungen

_DSC6798

Foto: Ola Kjelbye

”Hur kommer du på vad du ska skriva om?” är en fråga de flesta författare vittnar om att de får ofta. Och det finns såklart en massa olika svar på den. Allas process ser inte likadan ut. Och det kan säkert vara olika från gång till gång. Själv börjar jag ana ett mönster i min egen.

Det finns ett fotografi på min hårddisk. Sparat under Att göra/Bilder/Pojkarna. Det är ett svartvitt foto på två killar som står uppställda i en studio framför en solkig fond. De tittar in i kameran och står tätt intill varandra. Den främre har bar överkropp, och killen snett bakom honom är klädd i ett vitt linne. De ser ut att vara atleter av något slag. Jag tänker att de är gymnaster, och jag tror att bilden är tagen på 1930-talet. Jag hittade bilden på nätet någon gång för flera år sedan och blev sittande framför den i flera minuter. Det var något med deras blickar och hela stämningen i bilden som fick mig att klicka Save image as. Killarna ser ut att bära på en hemlighet. De har något reserverat och undrande i blicken. Som att de frågar: ”Ser ni vad vi tänker?”

Då och då dyker den upp i mitt huvud. Jag skriver ner tankar och bilder i ett dokument. Helt ostrukturerat. Ofta är det så fragmenterat och lösryckt att jag knappt kan tyda mina anteckningar nästa dag. Men sakta men säkert fyller jag ändå på i dokumentet tills jag plötsligt en dag tar fram det och tycker mig skönja en berättelse någonstans där i röran. Kanske är det ett uppslag till en novell? Eller är de två killarna möjligen huvudpersonerna i en kommande roman?

”Jag vill att du ska veta att min grundläggande tro när det gäller hur man skapar historier är att de i stort sett skapar sig själva. Författarens uppgift är att skänka dem en plats att växa på (och naturligtvis att skriva ner dem).”

Så skriver Stephen King i boken Att skriva – en hantverkares memoarer. Vilken bra bok! Vi har haft den länge på engelska (On Writing: A Memoir of the Craft) och jag har bläddrat i den men nu kom den på svenska och jag bär den med mig överallt. Slukar ett stycke på tunnelbanan. Tar till mig ett råd på väg upp i rulltrappan. Han är så bra på att beskriva de olika faserna i tillkomsten och skrivandet av berättelser. Vikten av att lära sig hantverkets alla sidor. Till exempel att man måste fylla sin verktygslåda med grammatiska regler, bygga sitt ordförråd, öva dialogsattribution (hur vi visar för läsaren vem som säger vad och på vilket sätt utan att kladda till det med för mycket adverb). Men han påminner hela tiden om att det även handlar om magi. Det blir inte automatiskt en bestseller för att man hållit sig till reglerna och tycker sig ha gjort precis som sin favoritförfattare. Han själv har genom erfarenhet upplevt att det går inte att ha full kontroll över varför det ibland – bara funkar. Jag älskar hans beskrivning av berättelsen som något fysiskt, som ligger gömd i sedimenten som ett fossil. Nu är det ditt arbete att med hjälp av verktygslådan gräva fram den. För att utgrävningen ska lyckas och du ska få upp så mycket som möjligt av fossilet, måste du ofta lägga den stora spaden åt sidan, ta fram gummiblåsan, eller kanske en tandborste, och försiktigt frilägga bitarna.

Screen Shot 2017-06-01 at 19.21.51
Både när det gäller mina pjäser, min roman, och även de idéer som jag bollar med inför nästa projekt – stämmer den bilden väldigt bra in på hur jag upplever det. När textfragment och kladdiga anteckningar börjar bli till en idé, kan jag faktiskt känna den där närvaron av en fysisk form. Ett stycke som ligger gömt i djupet. Nu ska jag med varsam hand få upp det i ljuset.

Huvudtesen i boken är: ”Om du vill bli författare är det två saker du måste göra hela tiden: läsa mycket och skriva mycket.” Jag är väldigt grön i gamet, men jag håller med. Och ett hett tips när det gäller läsandet är Stephens knappt 300 sidor, i grymt bra översättning av Ola Larsmo.

 

Veckans låt från  Down under-spellistan, musiken som flödade ur freestylen och räddade mina tonår.

Om ni vill få en liten inblick i min vardag, kolla gärna på mitt Instagramkonto; johanjimehn

Annonser

Om johan ehn

Skådespelare, dramatiker, och snart författare, boende i Stockholm - även ganska skillad hobbybagare och vegetarisk kock.
Det här inlägget postades i Debut. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s