Gästblogg: Albert Lindemalm

När jag var liten hade jag en dröm. En dröm om trettio centimeter långa plastbitar i vad som kallades “hudfärgad” nyans – Barbiedockor. För att inte tala om Barbies kille Ken, eller ännu hellre He-Man, en docka med prins Valiant-frisyr och rutor på magen. Problemet var bara att mina föräldrar inte alls förstod vad de stela plastdockorna skulle göra hemma hos oss och trots massor av tjat fick Barbie, Ken eller He-Man aldrig flytta in i mitt rum.

Det man inte kan få är ju som bekant det man verkligen vill ha, och det var därför som jag alltid kastade mig över dockorna hos de kompisar som hade lyckan att äga dem.

Plastdockorna var så mycket bättre än gossedjuren hemma hos mig. Det här var ju riktiga människor, som kunde göra riktiga saker. Gå på fest, gå och jobba, ut och resa, laga mat, ha gäster, klä på och klä av sig och inte minst bli kära (vissa kunde man till och med, trots de stela lederna pressa ner i en rosa bil eller i en bubbelpool).

Medan kompisarna tyckte att det var roligast att klä av och på och när Barbie och tjejkompisarna gick på fest ville jag helst att Barbie skulle gå på dejt med kralliga Ken och på den absoluta drömdejten gick de rätt snabb på pussarna.

Förvånande nog var Barbiesarnas ägare mindre sugna på just pusslekarna och avbröt dem snabbt. Och, eftersom de var de rättmätiga ägarna fick jag finna mig och istället fortsätta med att klä av och klä på. Kamma och kamma och när det var som mest skojigt – gå på fest. Tänk om jag ändå haft egna små plastvuxna att leka med. Åh vad jag önskade det.

Den där längtan efter vuxenlika plastdockor kom jag att tänka på när jag skrev på min debutroman Härifrån till dig. Längtan efter att leka, vare sig det är i ett dockskåp, med He-Man eller med Barbies. Efter att få fantisera och skapa en värld helt enligt mina egna regler.

När jag satte igång arbetet med boken var det första mötet mellan huvudpersonerna allt jag hade bestämt. Precis som att fixa en dejt åt en lite arg mörkhårig Barbie och en rödhårig Ken-docka som jag bestämt skulle ses på en klubb på Kägelbanan i Stockholm och att tycke skulle uppstå (att det inte blev He-Man och Ken har sin förklaring men det är en annan historia).

Jag byggde upp stämningen, ville få med den där pulserande förväntan som drabbar svenskar de max tre sommarkvällarna som temperaturen är högre än 15 grader och solen skiner. Hur gärna man hoppas att man just då ska träffa den rätta, och hur hjärtskärande vackert Stockholm kan vara just då. Sen, när stämningen var satt lät jag Anna och Simon träffas och den här gången bestämde jag att de fick pussas nästan direkt. Det var faktiskt lycka just då.

Men sen, efter mötet, fanns det egentligen ingen riktig plan för hur det skulle utvecklas. Jag visste att det, för att bli en riktig romcom, var tvunget att skita sig några gånger och var tvungen att ha lite sorgliga avsnitt, blandat med skratt och glädje. Men hur?

Det konstiga var att jag inte behövde undra särskilt länge. I min lek började mina karaktärer överraska mig. Sa konstiga saker, träffade nya människor, började minnas grejer som hänt dem, både glada och sorgsna minnen. Precis som när jag lekte som liten ändrades förutsättningarna plötsligt, det börjar regna, någon flyttar, gör slut, är otrogen och jag var tvungen att anpassa historien efter det.

Självklart var det knappa år jag skrev Härifrån till dig inte bara en glad och mysig lekstund. Tvärtom. Merparten av tiden som jag skrivit har jag haft enorm prestationsångest och späkt mig med självkritik. Men, när det känts som tuffast, när jag undrat vem fan som vill läsa och lyssna på den här skiten, när det inte känts trovärdigt eller när jag fastnat och undrat hur jag ska få ihop det då har jag försökt få fram den där känslan. Hitta tillbaka till den där killen som leker med plastdockor, som fantiserar och inte vill något hellre än att de ska pussas och bli kära. Det har faktiskt funkat.

Så det är med den inställningen, att så mycket som möjligt låtsas att jag fått min egna arsenal av dockor, som jag hoppat på mitt nästa projekt. Enda skillnaden mot förra gången är att det nu kommer att bli He-Man och Ken som pussas. Det det blir grymt.

Albert Lindemalm debuterade i slutet av juli 2017 med ljudboksserien Härifrån till dig (Storytel original). En romantisk feelgood-berättelse inspirerad av minnen från hans egna somrar i Stockholm och en av hans favoritstäder, London.

Annonser
Det här inlägget postades i Debut, Gästbloggare, ljudbok, ljudboksserie och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

5 kommentarer till Gästblogg: Albert Lindemalm

  1. annisvensson skriver:

    Hej Albert! Vilket intressant inlägg. Så roligt att få läsa om bakgrunden och din barndom. Det är så roligt och spännande att läsa när någon verkligen bjuder på lite av sitt liv. Och visst är det magiskt när karaktärerna börjar prata själva och pennan bara följer med och skriver vad de säger? Det har absolut inte hänt mig ofta, men när det sker… Magiskt! 🙂 Ska såklart läsa din bok eftersom du gjort mig nyfiken. Mycket nyfiken. Ser även fram emot din nästa bok om Ken och He-man. Låter som en grym kombination. Lycka till med ditt fortsatta skrivande och jättekul att du gästbloggade!

    • Albert skriver:

      Hej Annis och tack för fina ord, blev urglad 😊. Lek bland vuxna är alldeles för underskattat.
      Kul att du blev nyfiken på boken också. Hojta gärna om vad du tycker.
      Massa vänliga hälsningar
      Albert

  2. Ping: En ny kompis? | Debutantbloggen

  3. thomask69 skriver:

    Tack för tipset att leva in sig i sin barndom. Jag håller just på att försöka tänka in mig i en nioårings hjärna. Jag hade glömt att jag själv varit nio i ett helt år. Dags att gräva fram lite minnen.

    Lycka till med böckerna.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s