Dream it. Wish it. Do it.

Andra boken. Omskrivningarna i nya manuset har nått ”kämpa för helvete-stadiet”. Fasen då det är omåttligt tungt samtidigt som jag anar slutet och nästan går sönder av spänning och förväntan. Lite som att vara höggravid. Upplevelsen av en graviditet är naturligtvis individuell men mina har varit omåttligt tunga. Så även jag. Plus finnig och snarstucken med enormt lågt blodvärde. Alltså ungefär motsatsen till vad man sätter på sitt CV under rubriken ”personliga egenskaper”.

När det var som värst fick jag ett tips av barnmorskan.

”Sluta vara ironisk, ät kött och jobba med en målbild. Föreställ dig något konkret som du förknippar med slutresultatet och fokusera på det när du är på botten.”

Hon tänkte något i stil med en mjuk kanin eller söta bebiskläder. Jag köpte en flaska champagne och ställde i kylen. (Ingen vettig människa sa för övrigt emot den snarstuckna flodhästen med enormt lågt blodvärde).

Tanken på champagneflaskan visade sig emellertid faktiskt vara till stor hjälp. Tills min dotter väl föddes. Då hade bebiskläder varit mer rimligt. Förvånade blickar byttes när sköterskan utbrast: ”Nu kan ni ta på henne kläderna ni har haft med”, och min man drog fram en bättre begagnad mörkblå polotröja från 1975. Det enda plagg vi fått med oss i paniken. Tröjan låg överst i kartongen ”ärvda saker – kanske julpynt och sånt” som någon praktiskt tagit upp från förrådet kvällen innan. Det var i alla fall inte en tomtedräkt, tänkte jag när vi färdades hem genom sommarnatten med världens finaste unge – inte helt olik Brasse i Fem myror är fler än fyra elefanter. Åtminstone vad gällde klädstil.

Hur som helst lärde jag mig den dagen att målbilder är det som tar en över krönet när det är så jobbigt att man egentligen bara vill lägga sig ner och gråta.

Och den senaste veckan har jag hittat en ny målbild. Eller snarare två. Jag har nämligen varit på releasefester för böcker av vänner från min skrivargrupp. Det känns speciellt när det är manus som jag haft förmånen att få ta del av under produktionen. Att se deras verk, blanka och färdiga framför mig och smaka på befrielsen i luften, gav mig nya krafter. Det är dit jag vill.

Så, låt mig presentera mina målbilder:

Den Älskvärda av Karin Drangel. En kriminalroman på ett mörkt tema som beskriver en hänsynslös värld där högt uppsatta män utnyttjar unga som ingen tar ansvar för. Barn som går under jorden och i värsta fall försvinner. Karin har själv arbetat både som copywriter och med utsatta ungdomar. När hon skriver träffar det rakt i hjärtat. Jag är så glad att detta blev en bok. Just nu bränner det i mina fingrar, jag vill kasta mig över den.

Och ikväll släpptes Hanna Lindbergs bok STHLM Grotesque. Den andra i serien om Solveig Berg som rör sig i Stockholms glittriga krogvärld där jakten på status överskuggar allt. Hanna skriver rappt och smart och jag har längtat efter att få läsa den. Hanna gästade även debutantbloggen i våras och skrev om kampen med denna andra boken. Nu är hon i mål, och vilken bok det blev!

När jag äntligen är framme ska jag öppna dem och njuta. Jag vet redan att de är asbra. Sen kan ni få låna mina målbilder, om ni inte redan har egna förstås!

Annonser
Det här inlägget postades i Anna Bågstam Ryltenius, Debut, Stockholm psycho och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Dream it. Wish it. Do it.

  1. Therese Slettengren skriver:

    Hej, Underbart! Jag blev så inspirerad av ditt inlägg och tycker det vore kul att gå med i en skrivargrupp. Har du tips på hur man går till väga? Har skrivit en roman som just nu ligger ute hos förlag. Vet att du skrivit om det tidigare. Kul med Hannas bok – har jobbar med henne tidigare.

    • bagstam skriver:

      Tack! Vad kul! Och grattis till roman som är ivägskickad! Min fulla beundran till alla som färdigställer! Håller tummarna. Jag har gått en kurs inledningsvis genom skrivarakademin, folkuniversitetet som jag tyckte var bra. Där träffade jag min lärare som jag verkligen gillar. Sen fortsatte jag i hans privata grupp. Vet att Ordfront har kurser som jag tror är bra. Det är mina tips. En riktigt bra skrivarkurs är ju guld värd! Hoppas du hittar en.

  2. Elin Säfström skriver:

    Alltså, jag skrattar så jag gråter! Dina inlägg är obetalbara!

    Men även jag är i ett förfärligt läge manusmässigt. Supertungt och riktigt jävla trögflytande. Men vi har ju rott det i land förr, både du och jag. Så heja, heja!🌸 Jag tror, om inte på mig alldeles helhjärtat😬, så i alla fall definitivt på dig!

    • bagstam skriver:

      Haha tack! Ja phu, det är tungt men precis, vi har ju rott det i land en gång innan, både du och jag. Instämmer i hejandet! Jag är övertygad om att du kommer klara det! Vi ses i mål helt enkelt!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s