Gästblogg: Andrea Svanbäck

Förlaget-Andrea-Svanbäck-500-Square-400x400

Den svenska tröskeln

Kan du inte skriva om hur man marknadsför finlandssvenska böcker i Sverige? Så löd uppmaningen. Men att skriva om marknadsföring i konkreta termer är svårt. Det finns inga standardsvar, inget universalrecept att gå efter. I stället hävdar jag att varje bok och författare är exklusiv på sitt alldeles eget sätt och ska lyftas fram därefter. Men för att kasta fram några allmänna tankar:

Länge har det sagts att finlandssvensk litteratur sällan kan bära sig ekonomiskt, att det är programförklaringar och konstgjord andning hela vägen upp till Kulturfondens kontor. Själv skrev jag för några år sedan då jag jobbade som journalist en artikel om just den finlandssvenska litteraturens ställning i Sverige med rubriken ”Den höga svenska tröskeln” – vilket säger en del om utgångsläget.

Samtidigt upplever jag att vi just nu är fler än någonsin som försöker visa på motsatsen: att den svenskspråkiga litteraturen lever och frodas, att en bred flora texter och aktörer verkligen vill ge Sverige mer insyn i dess östra grannland.

Efter att finlandssvenskar späkt sig kulturellt i åratal tycks många av oss istället vilja bevisa att vi är mer än fondmaffia och kulturarv. Feminism, rasism, sexualitet och arbetsliv är dagsaktuella teman i den finlandssvenska litteraturen. Och det är riktigt bra, så pass att vi istället för att snegla på Sverige kan ana en ny attityd: Det är dags för Sverige att snegla på oss!

Att skriva böcker i ett mikroklimat som Svenskfinland innebär att det finns plats för ovanliga texter. Bokmarknaden här är varken lika konkurrensutsatt eller personfixerad som den rikssvenska.

Men ännu viktigare är kanske förändringen av den litterära offentlighet som allt oftare flyttat ut på internet. Medan finlandssvenskar ännu för tjugo år sedan var tvungen att prenumerera på pappersversionen av Dagens Nyheter för att kunna läsa rikssvenska bokrecensioner gör sociala medier idag det betydligt lättare att ta del av varandras offentligheter. Tack vare bloggar, poddar, Facebook, Twitter, Instagram och Snapchat behöver vi inte längre befinna oss på samma fysiska plats för att delta i litterära samtal. Att på detta sätt följa böckernas verkligheter i realtid tror jag är livsviktigt för att finlandssvensk litteratur ska hitta läsare i Sverige.

Genom relevans och närvaro kommer vi varandra närmare. Precis som med vänner gäller det sedan att upprätthålla de litterära kontakterna. Att förlägga och ge ut böcker är att jobba med människor. När det gäller den finlandssvenska litteraturens status i Sverige tror jag därför att webben är en suverän möjlighet till mer synlighet och fler bokvänner.

Några tips för dig som vill läsa mer finlandssvenskt:

  1. Podcasten Hietanen & Henrikson diskuterar ofta finlandssvensk litteratur.
  2. Bokklubbarna Århundradets bokklubb och Åbokklubben läser, tipsar och är aktiva bland annat på Instagram.
  3. Bloggar som Litterarum, Bokbabbel och Blejk, Fejt & Fab skriver skriver ofta om finlandssvenska böcker.
  4. Bland annat Yle Kultur, Hbl Kultur och Lysmasken recenserar fortlöpande finlandssvensk litteratur.

Andrea Svanbäck är marknadsföringschef på finlandssvenska Förlaget.

Annonser

Om kuggekugge

Frilansjournalist, företagare och författardebutant hösten 2017.
Det här inlägget postades i Debut, Gästbloggare, Marknadsföring. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s