Det där att skriva feministiskt

Bild Marica Kallner2017

Tjo

Som jag nämnde i ett tidigare inlägg kommer jag att leda en sommarkurs på Skurups folkhögskola: Kreativt skrivande med feministiskt perspektiv. Som jag berättat mången gång ägnar jag mig åt konstnärlig forskning och skriver ett manus som undersöker flickskap och vad det är att vara flicka.

När jag började på projektet om flickor försökte jag gå in i det med tydliga feministiska frågor. Det funkade inte. Jag satte krav på mitt skrivande. Som om ordet feminism bar med sig förhållningsregler. Jag tappade det som är så viktigt i mitt skapande: utforskandet. Som om jag snarare försökte lägga mina texter efter ett färdigt pussel. Rätta texterna efter mina personliga åsikter och erfarenheter.

Att skriva politiskt och skönlitterärt är klurigt. Det tror jag att många håller med om. Det är svårt att hitta balansen mellan att lägga fram sina åsikter och samtidigt låta läsaren själv reflektera. För mig har det hjälpt att lägga politiken åt sidan. Inte kalla texten för feministisk under tiden jag skriver den. Låta det vara en undersökning.

I manuset om flickor vill jag undersöka normer och strukturer – inte säga rakt ut vilka dessa strukturer är. I skrivandet vill jag vara nära personen och berätta om hennes upplevelser. Inte lägga för mycket vikt vid statistik och siffror. Vara nära personen. Kliva in bakom fakta och se vad som faktiskt händer där. I flickrummet och i skolan och i familjen och på universitetet och på arbetet och i hemmet och i relationen och på festivalen. Om jag inte tränger in bakom fakta fastnar jag i min egen ilska och frustration. Då blir mina fiktiva personer karikatyrer. Ensidiga. Inte mänskliga. Berättelserna blir platta.

Exempelvis skriver jag ofta om övergrepp. Olika övergrepp: misshandel, sexuellt våld, gränslöshet, mobbning. Här vill jag undersöka och problematisera offret och förövaren. Deras relation, deras status, deras olikheter och likheter. Jag vill inte skriva om ett offer som bara ett offer eller en förövare som bara en förövare. Det är en förenkling som kan vara orättvis mot offret. Övergrepp är kaos. Det är rörigt och det är svårbegripligt och svårfångat. Det kaoset vill jag skriva om. Att förenkla kan medföra att kaoset reduceras. Den som blir utsatt får inte rätt till sina känslor och sin upplevelse. Dessutom vill jag verkligen inte skriva om flickor och kvinnor som bara offer. Det om något vore att reducera och förenkla.

I sommarkursen lägger jag också mycket vikt vid undersökningen och problematiseringen. Jag tror att vi kommer åt någonting genom att arbeta på det sättet. Sedan är vi alla olika och skriver på olika sätt. Jag vet att mitt arbetssätt inte är det enda rätta – det finns många sätt att skriva. Men i all min pedagogik tar jag avstamp i min egen skrivpraktik – detta för att det är enklare att inleda ett samtal om skrivande utifrån sitt eget (ett råd som jag vill ge alla som är sugna att leda kurser. Börja med att gräva där du står. Våga prata om ditt eget skrivande. Våga ta plats. Sedan kan du reflektera kring hur andra författare gör. Men du har inte samma tillgång till andras arbetssätt som du har till ditt eget.) Dessutom kommer vi i kursen att arbeta med former som inte behöver vara fiktiva – då blir processen annorlunda. Kanske är det lättare att skriva närmare sina egna åsikter när en skriver exempelvis en essä.

Vad är det då att skriva feministiskt? Ja, för mig finns det i undersökningen. Även om jag lägger ordet feminism åt sidan i skrivandets stund, blir det ändå ett feministiskt skrivande när jag undersöker och problematiserar. När jag utforskar normer och strukturer. Utforskar vad de kan vara. Vad de kan göra. Hur de kan påverka.

p.s Vad känner du inför feministiska texter? Skriver du och läser du politiska texter? d.s

p.p.s Om du vill veta mer om kursenkommer den dyka upp på hemsidan för Skurups folkhögskolas sommarkurser. Klicka här d.d.s

Annonser

Om Marica Källner

Novellförfattare, essäförfattare, skrivpedagog. Leder kurser och workshops. Läser gärna text på scen. Tycker om att fota. Aktuell med debutboken Det som får plats, en samling noveller och essäer om novellkonst och skrivandets hantverk.
Det här inlägget postades i Debut, Feminism, Marica Källner, Skrivprocessen och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Det där att skriva feministiskt

  1. Hannibal skriver:

    Tjo!

    Jag har uppmärksammat att skrivande många gånger likställs med undersökande. Men hur menar man då? När man skriver är man ju allenarådande och den som bestämmer när, var och hur saker sker, och vad det skall få för konsekvenser. Åtminstone om man skriver fiktion.

    Jag ser snarare skrivande som dikterande. Fastslående. Spekulation. Hittepå. Författaren har oinskränkt makt att forma och tillrättalägga, även om karaktärer ibland kan ”styra” utvecklingen i en roman. Men det görs ju i så fall enligt det mönster eller den personlighetstyp som författaren gett sin karaktär.

    Eller?

    • Marica Källner skriver:

      Tjo

      Jag håller med om att författaren har makten över berättelsen – men det betyder inte att skrivandet inte är, eller inte kan vara, en undersökning. I mitt skrivande är frågor centrala. Typ: ”Vad händer om …?” ”Vad är …?” ”Vad betyder …?” osv. Det är alltså snarare frågor som är drivkraften än ett händelseförlopp. Att genom fiktion undersöka någonting är, tänker jag, att vrida och vända på någonting. Se det från olika håll, olika perspektiv.

      Konkret exempel: I min novell Och jag sa ja (som finns i min bok Det som får plats) ville jag undersöka vad som kan hända när en skrivande person får refuseringar efter refuseringar. Hur frustrationen kan påverka en och vad det kan göra med en.

      Skrivande kan ju också vara en undersökning av språk och stil. Hur kan en använda språket för att förmedla någonting, eller vad händer om berättelsen förmedlas genom ett specifikt berättande?

      Jag tänker att skrivandet av berättelser, fiktion, absolut kan vara hitte-på men det tar inte bort det undersökande och utforskande 🙂

      Kul att du frågade om det! Känns som om jag har mer att säga om det, kanske skulle skriva ett inlägg om det 🙂 Tack för din kommentar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s