Att skriva dagbok – och att slippa!

HelenaHedlund20171207013

Foto: Kicki Nilsson

“Hej dagboken! Du kanske undrar vem jag är? Jo, det ska jag säga dig. Jag är en ensam tjej med oranget hår, 6 dm ungefär…”

Så börjar min första dagbok från den 21 februari 1989. Jag var tio år. Jag började skriva efter att jag läst min mammas dagböcker från när hon var barn. Min mamma som hade massor av kompisar och till och med pussade killar på femtiotalet – jag ville nog att min dagbok skulle bli som hennes, en händelserik kärleksroman i barndomsmiljö. Men själv stod jag mest ensam på skolgården och hackade sönder is med hälen. Att pussas var det inte tal om!

IMG_0683.jpgMen från det att jag var tio år så skrev jag dagbok i stort sett varje dag fram till att jag var 26. Periodvis skedde det nästan tvångsmässigt – jag kände att jag inte riktigt fanns till om jag inte dokumenterade min dag. Som att jag hade levt förgäves. Ibland ljög jag lite, eller förstärkte händelser till min egen fördel, allt för att få romanen om mitt liv att bli så bra som möjligt. Ja, studtals kunde jag nog känna att jag levde och gjorde saker enbart för att ha något spännande att skriva om. Medan jag upplevde livet på dagarna så låg jag redan före i tanken kring hur jag skulle formulera det i dagboken på kvällen. Jag har aldrig varit så bra på det där med att leva i nuet…

Nu ligger mina samlade dagböcker i en stor gul resväska i vedboden. De är många och jag kommer nog aldrig att orka läsa igenom alla. Varför skulle jag ens lägga tid på att försöka? De får ligga där de ligger – jag ser dem som lite av min grundutbildning. En övning i att skriva och en övning i att leva. Så många timmar, dagar, år som jag faktiskt har lagt ner på att försöka hitta min egen röst för att beskriva livet!

Sedan ungefär fjorton år tillbaka är skrivandet delvis mitt jobb. I samma veva gifte jag mig och skaffade barn. Och ungefär samtidigt slutade jag skriva dagbok. Den fick inte längre plats, fyllde ingen funktion. Jag skrev annat istället – pjäser och krönikor – där jag kunde sålla mina känslor och tankar genom en tydlig form och få distans till det alltför privata. Och jag har inte saknat att skriva dagbok. Det var faktiskt bara en befrielse att slippa!

Advertisements
This entry was posted in Debut. Bookmark the permalink.

6 Responses to Att skriva dagbok – och att slippa!

  1. Ja herregud, den där tvångsmässigheten i dagboksskrivandet. Och tillrättaläggandet. Och petigheten, stundtals, då jag liksom ville förklara mig tillfullo. Allt i olika perioder.

    Vill minnas att jag dessutom fick en påtvingad uppgift i skolan att skriva dagbok över sommarlovet – snacka om att paja hela sommaren för folk!

    Jag har hursomhelst i vuxen ålder slängt mina dagböcker, utan att ångra mig en sekund.

  2. Hannibal says:

    Jag skrev också dagbok i ganska många år. Pausade och började om på nytt. Och kastade vid någon städning bort allesammans.

    Eftersom jag inte litade på att få ha mitt privatliv för mig själv så var alla anteckningar väldigt tillrättalagda – censurerade nästan. Och jag kom på mina vänner med att läsa dagboken vid flera tillfällen. Ibland lämnade de hälsningar på nästa tomma sida. Och det gjorde mig skitförbannad! Kanske var det därför jag till slut gav upp vanan.

  3. Vilken skatt ändå att ha! Tänk att kunna titta tillbaka på sitt liv och kunna läsa vad som hänt och hur man känt varje given dag under många många år? Jag är avundsjuk! Men det där att göra saker bara för att ha något spännande att berätta om, påminner det inte väldigt mycket om hur många hanterar sociala medier idag?

    • Absolut! Jag gissar att sociala medier har ersatt mycket dagboksskrivande, och kanske hade jag varit en väldigt aktiv bloggare och instagramare om jag hade varit tonåring idag:) Men visst, det är en skatt!

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s