Temavecka: Veronicas antagningshistoria- Ge inte upp!

DSC03878 ret

Foto: Jakob Almer

Jag borde kanske ha gett upp efter att ha fått nej i tre år. Men det gjorde jag inte. Inte efter nio år heller. Utan jag tuffade på och grävde mig fram mellan refuseringarna och plåstrade om det blåslagna självförtroendet. Det låter kanske enkelt men jag kan lova er att det var inget som var enkelt i min antagningsresa. Jag bråkade ständigt med att känna mig nekad, det var så personligt. Jag hade serverat mitt hjärta på ett silverfat och bara fått ett nej, vi inte är intresserade av ditt dumma hjärta (så stod det inte ;). Men för att vara helt ärlig hade jag också sagt nej till mina första manus. De höll inte måttet men det förstod jag inte då. Efter att ha fått över tio nej tänkte jag att nu borde jag ge upp. Det här är rena rama självplågeriet. Jag bestämde mig för att sluta skriva men klarade mig bara i tre veckor innan jag började igen. Jag har nog aldrig känt mig så tom som under den tiden. Eller haft så mycket fritid 😉

Pest eller kolera, kändes det lite som. Det gjorde ont att få nej men samtidigt var det tortyr att inte få skriva. Så jag fortsatte. Och varje gång jag fick ett nej tänkte jag på den perioden då jag försökte leva utan skrivandet, det har eggat mig till att fortsätta genom denna storm av refuseringar. Varje nej och varje nytt manus jag har skrivit har jag lärt mig något nytt av. Dessutom, all hjälp från lektörer och testläsare. Alla steg har tagit mig närmare ett bokkontrakt.

I mina drömmar har det där ja:et innefattat en tårdrypande melodi spelandes i bakgrunden. Ljus från ovan som får mitt bleka ansikte att verka heligt och sedan faller jag i slowmotion ner på knä och tjuter glädjetårar. Haha! Det blev inte riktigt så. Jag hade precis fått barn och ett nej från ett förlag men hade inte riktigt tid för att älta det utan bestämde direkt för att försöka med ett annat. Jag hittade då Idus förlag (Visto förlag är en del av Idus). När jag sedan fick ja:et från hybridförlaget Visto fattade jag, som nämnt i tidigare inlägg, inte vad ett hybridförlag var. Så jag fick inte riktigt mitt ”moment” utan det dröjde ett par veckor innan jag väckte min man mitt i natten och utbrast gråtande; ”Herregud, jag har fått ett bokkontrakt!”

Jag älskar själv att läsa dessa antagningshistorier. Den förväntan, den drömmen vi alla delar och att då få läsa om hur andra har lyckats, gud vad upplyftande. Man fylls med sådan energi och hopp. Jag hoppas ni också känner så när ni nu har läst om min resa. Det är tokigt egentligen, hur många vi är som kämpar för ett bokkontrakt. Jag tänkte därför avslutningsvis dela med mig av min största lärdom från min antagningsresa som ni kan hålla som en fackla genom mörkret. GE INTE UPP!! Det är kanske en halv mil innan ni är hemma och det öser ute. Rena rama skyfallet. Du har ingen jacka eller skor på dig. Mobilen funkar inte. Ingen i bil sikte. Du vet inte hur du ska lyckas ta dig hem. Men vad har du för val? Du kan väl inte stå kvar där i ösregnet? Det är bara att röra dig, för varje steg leder dig hem. Strunt i alla dessa nej. Är manuset inte tillräckligt bra, skriv ett annat eller skriv om. För kom ihåg, i slutändan är det enbart DU som kan ta dig in i värmen igen. Ingen annan.

DSC_0673

2008 när jag tryckte min första bok hemma. Här sitter jag och gör omslaget. Sedan tvingade jag på min familj varsitt exemplar 😉

IMG_3559

2017 –  Dagen jag skrev på mitt bokkontrakt

Advertisements
This entry was posted in Debut, Sunt förnuft, vilt hjärta, Veronica Almer. Bookmark the permalink.

5 Responses to Temavecka: Veronicas antagningshistoria- Ge inte upp!

  1. Great peppande successstory!!!

  2. Bra gjort och jättebra kämpat! Det förtjänar du. Inspirerande för andra också att det går och att man kan lyckas.

  3. stinafloden says:

    Vilken kämpe du är 💪🏻 Så inspirerande!

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

w

Connecting to %s