Ryttarspråket

Emelie-Novotny_Bonnier_009_c Stefan Tell webb

Foto: Stefan Tell

Precis som alla andra specialområden kryllar hästvärlden av terminologi och begrepp. Ryttarspråket är dessutom fullt av poetiska ord som beskriver det komplexa samspel som finns mellan hästen och dess människa. I ridningen kommunicerar vi med hjälper, ryttarens ben är skänklar som förmedlar rörelse hos hästen. Dessa används i kombination med förhållningar och eftergifter som tillsammans med den lodräta sitsen kommunicerar riktning och stopp.

Grunden i all ridning är hästens rakriktning som innebär att hästen jobbar med båda sidor. Precis som vi människor är höger- eller vänsterhänta, har hästen en stark och en svag sida. Målet med ridningen är att ha en lösgjord häst som tar stöd och jobbar med bakbenen, när en häst gör allt detta kallas det också för att hästen går i form.

I den traditionella hästboken har ryttarspråket tagit ganska liten plats. Hinder benämns ofta som hinder och inte som rättuppstående, oxer, kryss eller stigsprång. En av anledningarna till det, tror jag, är av rädsla för att exkludera de som inte redan har förkunskap. Som läsare av hästlitteratur krävs det inte att du själv är ryttare. Många har till och med lärt sig allt om hästar genom hästboken, vilket så väl fångar in hur mycket engagemang, kärlek och kunskap om hästar som hästlitteraturen förmedlar. Men om vi inte använder oss av korrekta benämningar i hästböckerna får vi ett fattigare språk att arbeta med och svårare att formulera vad vi faktiskt menar.

Ridningens militära arv finns också tydligt kvar i språket, även om det också är på väg att förändras. När jag var barn och lärde mig rida använde ridlärarna fortfarande kommandon som framåt marsch och vi red med tätryttare. Nu används oftare det mildare uttrycket kom fram i skritt, men vi gör fortfarande idag halt när vi ber hästen att stanna.

 

hastens_anatomi_194373971

 

När jag har skrivit Vänd rätt upp har jag använt mig av ryttarspråket. Inte för att exkludera de som inte har kunskap, utan för att ta den kunskap som finns på allvar. Eftersom min bok utspelar sig i ett stall där de rider dressyr på elitnivå har det också varit viktigt för berättelsens trovärdighet att använda ett korrekt språk. I svår dressyr rids skolor som öppna och sluta som är sidvärtsrörelser samt piruetter där hästen galopperar på en liten volt. Galoppen innehåller svävmoment och det är önskvärt att hästen spårar. För att ryttare och ridlärare ska kunna orientera sig på ridbanan används ridvägar. Den ridväg som inleder varje dressyrprogram vänd rätt upp har också fått bli titeln på boken.

Av mina tidiga testläsare fick jag ofta frågan om jag verkligen skulle använda mig av alla fackuttryck, eller om jag skulle ha någon ordlista där orden förklarades. Vilket jag valde att inte ha. Min förhoppning är att handlingen är tillräckligt stark för att en läsare som inte vet den exakta betydelsen ska kunna släppa det och läsa vidare. För den som har intresse att lära sig mer är det lättare än någonsin att med sökmotorernas hjälp hitta rätt betydelse (alla kursiverade ord i det här inlägget går att googla). Men framförallt så hoppas jag att den läsare som har förkunskapen ska få ytterligare en dimension till sin läsupplevelse.

Advertisements

About Emelie Novotny

Debuterar med hästboken "Vänd rätt upp" på Bonnier Carlsen i maj 2018.
This entry was posted in Debut, Emelie Novotny, Hästbok, Ridsport, Språket, Testläsning, Ungdomslitteratur, Vänd rätt upp. Bookmark the permalink.

7 Responses to Ryttarspråket

  1. Pingback: Brevväxling om fackspråk och hästböcker mellan Emelie Novotny och Malin Eriksson. Brev 1 | Bara hästböcker

  2. Vilket trevligt inlägg, jag själv är en självlärd ryttare, red visserligen på en ridskola som barn och fick inpräntat en del av terminologin. Sen red jag själv och läste mig fram, men jag minns att i mina sena tonår gick jag på några lektioner och blev så förvånad över språket som användes på lektionerna, “stanna hästen, nu får den börja gå, sen går ni lite snabbare tills hästen börjar jogga”. Då jag talade med instruktören sa hon att det var för att alla skulle förstå och kunna hänga med. Jag slutade rida där, tog istället privatlektioner för en annan instruktör som passade mig bättre.
    Jag är otroligt förvånad att man inte använder rätt uttryck, för alla kan lära sig hästvärldens begrepp.
    Nu ger jag själv lektioner, och även om flera av mina elever aldrig hade ridit förr, så förstår alla vid det här laget att hästar skrittar, travar och galopperar.

    // Lini

  3. Tulla Hagström says:

    Helt rätt! Och varför ska just hästterminologin anses för svår, samtidigt som andra ämnen i litteraturen kryllar av facktermer (kortspel, t ex, det vet jag nästan inget om, medan det i böcker o filmer ofta tas för givet att alla vet hur man spelar poker). Kommer osökt att tänka på vad jag hörde om två färöiska gubbar, som kom överens om att bara tala danska en hel dag. Så gick de ut och började arbeta med fåren, och strax slog den ene över till modersmålet färöiska. Men vi skulle ju bara tala danska? sa den andre. Det fattar du väl, att man kan inte tala danska när man håller på med fåren! svarade den förste. Just det – man behöver sin terminologi!

  4. malinsbocker says:

    Jätteintressant! Kämpar för samma sak och har allt för ofta mött kommentarer där kvaliteten på en hästbok avgörs av om den kan läsas av icke hästkunniga. I mig finns en önskan att göra litteratur av hästspråket. Låter som vi drivs av samma vilja här! PM:ar dig! Vill prata vidare och intervjua dig för BaraHästböcker om detta om du har tid.

  5. Det där tror jag är ett jättesmart beslut av dig, att fortsätta använda facktermerna! Jag tycker själv mycket om att få bli insläppt i en ny värld på det sättet, med kunskap jag inte haft tidigare. Och som du säger, känner man att man behöver förstå termerna går det bra att googla – men jag finner att man oftast klarar sig väldigt långt på att förstå sammanhanget bara.

    • Emelie Novotny says:

      Jag hoppas och tror att du har rätt med att sammanhanget oftast räcker. För mig är det ofta en fantasitrigger också när jag stöter på begrepp jag inte helt förstår. Ofta kommer man som sagt långt med sammanhang och just fantasi.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s