Stora drag – och småpill

HelenaHedlund20171207013

Foto: Kicki Nilsson

Om du frågar skådespelare vad de gillar bäst – att repetera eller att spela – så får du olika svar beroende på vem du frågar. Vissa älskar repetitionsprocessen – att få kasta sig ut i det okända, skapa helt nytt, vara kreativ, hämningslös och jobba med stora medel för att få fatt i något att bygga på. Samma skådespelare kan bli uttråkad av att spela en föreställning upprepade gånger. Så finns det de som gärna spelar en föreställning hur många gånger som helst och finner det största nöjet i att förfina alla små detaljer. Till de skådespelarna hör jag. Ofta spelar vi på Teater Martin Mutter en föreställning mellan 100-200 gånger, och jag tycker att det är lika spännande varje gång att försöka hitta det ultimata sättet att säga en replik på. För till skillnad från en litterär text som är färdig när den är tryckt och utgiven, så är en dramatisk text föränderlig varje gång den framförs på scen. Inte föränderlig på så sätt att ord i manus byts ut mot andra ord, utan föränderlig vad gäller rytm, pauser, sättet att säga något på, tempo, volym, riktning osv. Om jag tar en lite längre paus blir det plötsligt ett skratt. Om jag istället hugger direkt blir innebörden en helt annan. Jag älskar detta småpill, denna känsla av textmässig makt! Däremot är jag mindre förtjust i repetitionsfasens tidiga del. Jag befinner mig där just nu. Jag famlar i mörker, sover dåligt, ger och förkastar stora förslag och känner mig ofta ganska dålig. Det är bara att bita ihop. Snart känns det bättre.

Jag fungerar på exakt samma sätt när det gäller att skriva en text. Jag kan älska att få en idé! Att däremot få ner den på datorn, skapa strukturen, de stora dragen, det är ganska jobbigt och motigt. Det blir dåligt och jag vet att det måste vara så, ändå kliar det i kroppen innan allt är på plats så som jag vill ha det. Sen däremot, när texten finns där och småpillet tar vid, då kan jag sitta hur länge som helst! Jag älskar att flytta kommatecken, byta ord mot synonymer, stryka, tänka rytm, tempo, utropstecken eller inte.

Nu i veckan har jag fått tillbaka mitt manus till Det fina med Kerstin efter redaktörens genomgång, så nu väntar ytterligare en vända med småpill, flyttade kommatecken och styckesindelningar. Och det ska bli riktigt roligt!

Advertisements
This entry was posted in Debut. Bookmark the permalink.

2 Responses to Stora drag – och småpill

  1. Jag känner igen mig mycket i det där, att jag gillar småpillet. Och tur är väl det tänker jag, för det känns som om det är det absolut största jobbet med att skriva en bok!

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s