Det är för skrivandet!

Veronica Almer press1Då var jag än en gång ute på signeringar, den här gången i samband med påsken. Dock är energin inte på topp, inte som den var i början. Lite roligt, när jag snackar om ”början” så är det för tre månader sedan… det är ingen tid alls men som debutant har det känt som år. Men då, för enbart tre (?!!) månader sedan, var jag skyddad i min lilla debutantbubbla. Efterhand veckorna har gått har denna bubbla tagit skada och verkligheten som är bokbranschen har tagit form. I veckan gav jag mig på en bok som heter Lyckas som författare. I den står det att en genomsnittlig debutant säljer 800 böcker men att det finns debutanter på de stora förlagen som säljer enbart 400 st. Jag vet inte vad ni tänker om dem sifforna men jag blev chockad samtidigt som när jag är ute och signeringar förstår varför det är så. Ibland tror jag att det är bölder och pest som jag säljer och inte underhållningslitteratur. Som ni förstår är det hårt arbete att få sålt böcker och häromdagen kände jag mig en aningens överväldigad av alla dessa siffror. Hur många böcker jag har att sälja, hur mycket jag måste sälja för att gå plus, vad säljer vanligtvis en debutant, hur många böcker Emelie Schepp sålde på en månad och de ynka böckerna jag sålde vid förra signeringen… Det snurrar i mitt huvud och i början av veckan sa jag rakt ut till min man; Jag vet faktiskt inte om författare är vad jag vill göra längre.

Denna konkurrens och ganska arga värld där allt ska handla om siffror och jämförelse. Att litteratur bara är bra om den är djup och komplex. Blä om det är underhållningslitteratur som inte ger ångest. Man är dessutom bara så bra som den man jämför sig med. När jag satt ensam hemma på min kammare och skrev och drömde om ett bokkontrakt förstod jag inget av detta. För mig handlar inte skrivandet om pengar eller att bli kritikerrosad ändå är jag totalt uppslukad i det. För hela skrivandet avgörs i skenet av det.

I denna negativitet fastnade jag i början av veckan tills jag för någon dag sedan tog fram mitt andra manus som just nu är ute hos förlagen. Jag brukar inte vanligtvis pilla i manusen när de är skickade men jag fastnade. Började läsa, ändrade på någon mening, förtydligade och rensade. Bara smågrejor. Jag hade egentligen inte tid men plötsligt hade det gått två timmar. Under tiden hade jag inte alls tänkt siffror, vad andra tycker och tänker. Utan det var bara jag och min text, precis som förr. Leendet på mina läppar var där igen och lättnaden i kroppen var enorm. Från att vara vilsen hade jag äntligen hittat hem. Jag hade för en stund glömt men kom då till minnes, att det är för skrivandet jag gör allt det andra. Det är därför jag ler tre timmar i sträck under en signering, även om folk passerar en obemärkt eller skrattar när man berättar att det är en romance man försöker sälja. Det är för skrivandet!

Jag får allt erkänna, att jag och försäljningsaspekten av författarskapet, vi är inte riktigt vänner än. Men onekligen går det inte att göra det ena utan det andra och jag får försöka hitta ett fungerande samarbete där inte min energi och tro på min dröm fallerar helt. Det är en krokig resa det här, med mycket känslor, men när jag känner så försöker jag fokusera på vad en klok kvinna en gång sa; Trust in life. Lita på att saker faller på plats, lita på att det blir bra. Lita på att det som är meningen, sker.

Advertisements
This entry was posted in Debut, Veronica Almer. Bookmark the permalink.

8 Responses to Det är för skrivandet!

  1. Bra skrivet om en situation vi helt eller delvis kan känna igen oss i. Roligt att du finner tröst och ro i
    skrivandet. Jag känner igen mig där, när mycket anat drar neråt.

  2. Tack för att du delar med dig av dina upplevelser och erfarenheter. Mycket lärorikt. Lovar att ta tag i recenserandet så snart som möjligt. Under vintern har smärta, energibrist och en efterhängsen förkylning satt käppar i hjulen. Hoppas dock att vårljuset skall bringa litet mer energi.

  3. Tack för att du delar med dig och visar att allt inte är en dans på rosor och rosa moln ❤️ Kämpa på med signeringarna och njut av skrivandet!

    • Veronica Almer says:

      Tack snälla för din omtanke. Jag ska kämpar vidare! Och lycka till med ditt skrivande 🙂

  4. kuggekugge says:

    Ojoj, det är tufft det här och slitsamt att stå ute och signera. Jag förstår att det är viktigt men tänker mig att det kanske lönar sig att fundera på andra vägar i stället. Lägga den tiden och energin på nåt annat. Exakt vad – ja, jag vet inte, men kanske värt att fundera på? Kämpa!!

    • Veronica Almer says:

      Ja du har rätt, det är dags att hitta alternativ… problemet är ju vad! Men det löser sig, förhoppningsvis 😉

  5. Jag håller fullkomligt med dig Veronika både när det gäller signeringar och skrivandet. Jag kände mig som en “idiot och tiggare” på mina signeringar. Där står man och ler och säger hej. Ibland kom där fram någon och läste baksidan och skakade på huvudet. Trots detta fick jag under december månad sålt 75 ex. Bra, men det är som du säger Veronica att det är för just “skrivandet” som jag skriver och hänger mig åt karaktärerna i boken medan timmarna passerar obemärkt. Skriver just nu på andra delen i min trilogi om Jessica Schöön. Kram ❤

    • Veronica Almer says:

      Man känner sig verkligen som en tiggare men så himla bra jobbat med att du lyckades sälja 75 ex på en månad! Och härligt att du är i den underbara skrivfasen, lycka till med det fortsatta arbetet med andra delen. Kram!

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

w

Connecting to %s