Dagen Du Förstörde Allt

1

Det är allhelgonakväll och jag sitter framför en brasa i ett litet torp. Året är 2016. Jag har en bok i knät och ska egentligen läsa, men istället tittar jag in i elden med en enda tanke i huvudet:
Om jag bara hade haft en tidsmaskin.
Om jag bara kunde.
Om bara.

Det finns dagar som enbart passerar, och det finns dagar som förändrar allt. Ögonblick som tar tag i själva själen och skakar om. När marken försvinner under fötterna och tyngdlagen tappar taget.
Jag hade en sådan dag under mitt första år på gymnasiet. En vanlig aprildag för de allra flesta, men för mig och några andra var det en dag då vi fick våra själar hårdhänt omskakade.
Vi var ett stort kompisgäng, men den här dagen var vi plötsligt en mindre.
Vi var inte förberedda. Vi hade inte sett några tecken. Det spelade ingen roll. Vår kompis hade tagit sitt liv, och nu var allt för sent. Det gick inte att spola tillbaka tiden, det gick inte att ändra på någonting.

Om jag bara hade haft en tidsmaskin vet jag vad jag hade använt den till.

Jag bestämde mig för att aldrig skriva om självmord. Det kändes för svårt och personligt, och dessutom ville jag verkligen inte profitera på något som bara var hemskt. Jag kände att det var rätt beslut av mig att ta, men med tiden kom det ändå att luckras upp.

Det första som hände var att jag upptäckte att jag skrivit om självmord i alla fall, även om det aldrig varit genom aktiva beslut. Det bara dök upp ändå, outtalat men ändå närvarande i alla mina större projekt. För det andra insåg jag mer och mer att detta med psykisk ohälsa är något vi måste börja prata mycket mycket mer om. Vi måste bryta tystnaden kring ämnet självmord, vi måste våga.

Och jag kan inte göra jättemycket, och jag är inte jättebra på att prata om verkligheten och saker som ligger mig nära hjärtat, men en sak jag faktiskt kan göra är att skriva fiktion.
En bok kanske inte kommer förändra något, men kanske? Det är i alla fall någonting. Det är i alla fall ett försök. Så jag bestämde mig för att om jag ville, om jag kom på rätt idé, då skulle jag få lov att skriva om självmord. Fast att jag egentligen inte vågade.

Nästan tio år efter aprildagen i ettan på gymnasiet satt jag där framför brasan med mörk skog utanför fönstret. Jag tänkte ”om jag bara hade haft en tidsmaskin”. Från ingenstans tog min hjärna en kreativ u-sväng och jag hade hela bokidén klar för mig.
Dagen du förstörde allt är det lättaste manus jag någonsin skrivit. Och det svåraste. Lätt för att det gick snabbt och enkelt att skriva, som om jag laddat i flera år, svårt för att jag inte har några svar, för att det finns en verklighet att ta hänsyn till, för att jag vill berätta ärligt men ändå vara tydlig med att allt är hundra procent påhittat.Dagen du förstörde allt_omslag.indd

Det har varit en svår bok att fira också, det har det. För jag önskar ju att jag aldrig fått manuset antaget, att jag aldrig hade skrivit det, att jag aldrig ens känt ett behov av att skriva det. Jag önskar att min kompis fortfarande levde. Det är vad jag önskar.
Men nu när saker och ting redan är som de är, nu när jag inte har någon tidsmaskin, är jag ändå väldigt glad och stolt över att jag skrev boken.

Och nu är vi vid den där tiden på året igen. Tid för att tända ljus och tänka på de som inte längre finns med oss. Det var inte terapeutiskt för mig att skriva Dagen du förstörde allt, men jag hoppas att jag har lärt mig något på vägen ändå.
Jag hoppas att den här gången ska jag inte tänka på tidsmaskiner, inte tänka ”om bara”. Den här gången ska jag minnas vad som varit, minnas min vän. Bara minnas.

Det här inlägget postades i Dagen du förstörde allt, Debut, Linnea Dahlgren, Ungdomslitteratur. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Dagen Du Förstörde Allt

  1. Anna Alemo skriver:

    Ett sånt svårt och viktigt ämne!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s