Att skriva sommar

HelenaHedlund20171207013 kopia 2.jpg

Foto: Kicki Nilsson

Jag sitter här i snöslasket och skriver sommar. Medan jag tittar ut på de stora blöta flingorna som slafsar ner över gårdens lera så låter jag Kerstin springa barfota i gröngräset. Hon har shorts, myggbett och massor av fräknar och hon tycker att det är lite väl svettigt i solen. Men det är nästan svårt att minnas sommaren. Trots att den var så varm och intensiv är det som om jag har glömt bort känslan. Som om det alltid har varit vinter. Jag skriver på tredje boken om Kerstin nu. En hel, lite märkligt placerad men otroligt efterlängtad, semestervecka har jag, och jag har spetsat in mig på att skriva. Bara bara skriva, när ska jag annars hinna? Nästa vecka kastas jag med hull och hår tillbaka in i en kreativ arbetsprocess med en ny pjäs på teatern, och tre dagar efter det är det jul. Så nu – fokus på Kerstin! Bara Kerstin! Det vore så underbart att få skymta slutet av boken innan jul, att se linjen, dramaturgin, binda samman trådarna och knyta ihop säcken. Men än är en bit kvar. Det gäller att jag koncentrerar mig. Tar mig över hinder och inte bara svänger in på facebook så fort jag inte vet exakt hur Kerstin ska gå vidare i livet.

Men så plötsligt har jag ändå öppnat mailen, vet knappt hur det gick till, och fokus skiftar snabbt till en mängd andra grejer. Helt oväntat sitter jag där med utvärderingar, styrelseprotokoll och säljblad att läsa igenom samtidigt som jag planerar en storröjning av mitt barndomshem då min far har hamnat på sjukhus. Någon reklam fladdrar förbi i flödet, herregud jag måste ju köpa julklappar också! När ska jag göra det om inte denna vecka? Tre barn i svåra mellanåldrar, de önskar sig ingenting men har skyhöga förväntningar. Vad ska vi hitta på? Jag tittar på texten igen. Kerstin har ont i ett finger, katten har bitit henne. Hur farligt är ett kattbett? Jag googlar lite på 1177, jo, det kan vara ganska farligt. Kanske behöver hon antibiotika? Sen får jag lite dåligt samvete för att jag tänker mer på Kerstin än på mina barn, än på min far. Jag kompensationsgooglar lite andra saker som har med dem att göra. Alternativa boenden. Lego. Jaha, och nu gick solen ner och oj vad fort dagarna går så här på vintern.

Skärmavbild 2018-11-08 kl. 19.00.27.pngJag längtar till påsk. Det är min målbild just nu. Påskafton. Då släpps min andra bok, Att vara Kerstin. Det blir roligt! Omslaget är färdigt sedan länge, så fint, så fint, med tussilago och allt!

Och mitt i allt energiläckande tjuvgooglande fick jag också mail från förlaget där de berättar att Det fina med Kerstin har sålt i hittills 2600 ex! De trycker nu upp fler. Dessutom har boken sålts till Norge! Så roligt!

 

Annonser
Det här inlägget postades i Debut. Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Att skriva sommar

  1. Anna Alemo skriver:

    Känner igen mig exakt när det gäller sönerna och julklappar 🎁😱 Kompensationsgooglar – bra ord 😃

    Vad roligt att det går så himla bra för Det fina med Kerstin – grattis! 🌸 Och så fint omslag på Att vara Kerstin 😍

    Det är tidig sommar i mitt manus just nu, jag går igenom mina bilder i mobilen för att försöka komma ihåg hur det var 😉

    • Helena Hedlund skriver:

      Tack! Ja visst är det fint, Katarina Strömgård är fenomenal! Bra idé med bilder! Själv hoppas jag att skrivprocessen kan vara så pass lång att jag kan korra årstidsbeskrivningarna när rätt årstid infinner sig …:)

  2. Jättefint omslag. Jag ser fram emot fortsättningen. Och grattis till att den säljer så bra! Fullt förståeligt tycker jag.🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s