Var?
Jag sitter lite överallt och skriver. I soffan, i sängen, vid matbordet, på altanen, i stugan eller på mitt nya lilla hemmakontor. Ja, det är knappt jag tror det själv, men sedan lite mer en vecka tillbaka har jag ett alldeles eget litet krypin hemma. Yngsta barnet behövde nämligen ett större rum vilket satte igång en enorm flyttrockad (där försvann det jullovet 😉) och ett rum blev kvar till mig. Så nu har jag en plats där datorn alltid står redo, papper och penna finns tillgängliga och kalendern ligger uppslagen. Jag är helt överväldigad över denna lyx! Men trots detta kommer jag ändå inte att överge mina andra platser. Vad som är mest praktiskt för stunden får avgöra var jag sätter mig.
När?
Som för de flesta, gissar jag, är mitt största problem att få tid till att skriva. För att försöka få ihop skrivtid snor jag åt mig lite tid här och lite där. Om sönerna spelar TV-spel samtidigt som dottern leker med lera, kanske jag kan få några minuter framför datorn (samtidigt som jag blir serverad lite play-doh-mat och eventuellt måste avstyra något bråk). På kvällarna, åtminstone de kvällar jag inte nattar dottern, brukar jag ägna mig åt mitt pågående skrivprojekt (eller åt att förbereda ett inlägg till Debutantbloggen). Vissa vardagar smyger jag upp tidigt för att hinna skriva lite innan övriga i familjen vaknar och även på helger och lov kan jag göra likadant. Ibland tar jag faktiskt en hel dag ledigt från jobbet för att få chans att sitta hemma själv (med hundsällskap) och skriva. Höjden av lyx!
Hur?
När jag ska påbörja ett nytt manus eller en ny novell skriver jag ner själva huvudidén och beskriver lite kortfattat personerna. Därefter börjar jag helt enkelt att skriva. Persongalleriet fyller jag på efter hand och så fort jag skildrar någons utseende eller egenskaper är jag noga med att föra in det i dokumentet. Det kan vara bra om huvudpersonens syster har brunt, långt hår genom hela handlingen (såvida hon inte varit hos frisören och skaffat sig en ny look). Under tiden jag skriver har jag även ett Vad-ska-hända-dokument där jag antecknar idéer som ploppar upp och även trådar som jag inte får glömma att knyta ihop.
Jag bär hela tiden med mig mitt manus i huvudet och plötsligt kan något ploppa upp, kanske en ny idé, något som jag har missat eller måste ändra. För att inte glömma det jag kommit på, slänger jag ofta iväg ett mail till mig själv. Direkt efteråt är det möjligt att följande scenario utspelar sig: Pling! Åh, jag fick mail! Jaha, det var från mig själv…
Debutantbloggen 