Jag har en plan!

Det börjar dra ihop sig nu, att börja skriva på allvar på del 2 i serien om civilutredaren Hannah Fors och polisen Henrietta Rollins. Eller börjar och börjar, jag har egentligen redan fått upp i runda slängar ett femtiotal sidor råmanus i molnet. Men om två och en halv vecka börjar min semester och planen är att under den tiden ska resten ner på pränt, alltihop ända fram till sista kapitlets cliffhängare som ska få läsarna att direkt efter att de slagit ihop pärmarna, börja ropa efter den avslutande och tredje delen.

Förra sommaren bestod semestern mest av ansvarsfrihet, överkonsumtion av sololja och daglig blötläggning i Kalmarsund för att härda ut i värmen, men i år blir det annorlunda. För första gången i skrivlivet har jag en deadline på manus innan jag ens börjat skriva första utkastet. Och för den sakens skull bestämde jag mig för att den här gången verkligen försöka få till det här med synopsis, eller åtminstone se till att göra en ordentlig skiss över handlingen för att ha kapitelföljden planerad i bra ordning och inte göra som jag gjort innan (och egentligen trivs bäst med) och bara skriva på från scratch mer eller mindre planlöst och se vart det landar.

Det började rätt bra när jag körde igång tidigare i våras, med en snabbt nerskriven men ändå hyfsat detaljerad översikt över nya och gamla karaktärer, vem som skulle göra vad, varför och vilka konsekvenser det skulle få. Problemet var bara att när jag väl började skriva på själva manuset så uppstod förstås den där vanliga bubblan redan efter ungefär tre meningar och min fina plan självdog tyst och stilla när det separata worddokumentet med synopsen blev liggande oläst på skärmen bakom sidorna där manuset började växa fram. Sent omsider, när jag sparat allt jag skrivit och skulle stänga ner datorn, upptäckte jag det. Och insåg att hälften av det jag skrivit i synopsen inte alls stämde överens med de första kapitlen i råmanuset och den där planen för handlingen som jag tänkt följa hade spruckit som en såpbubbla.

Om jag skulle göra ett nytt försök så vore ett sätt att komma runt problemet att köpa till och installera flera skärmar till datorn, så att jag inte skulle kunna undgå att se vad jag tidigare planerat för handlingen i manuset under tiden jag skriver på det, men det kändes inte ens vid första tanken som en jättebra plan, utan mest dyrt, skrymmande och besvärligt. När vi för ett par år sedan fick dubbla skärmar till datorerna på jobbet, och sedan skulle få dem fungera som det var tänkt, så lärde sig alla snabbt en massa nya ord istället för hur man skulle fixa inställningarna så att muspekarjä*eln följde med över till den andra skärmen bredvid. Sådana där ord ni vet, som man normalt inte använder på jobbet och speciellt inte ropar högt bland folk om man inte vill dra till sig fel sorts uppmärksamhet.

Bättre då att bara fortsätta skriva mentalt på lediga tankestunder och inte oroa sig i onödan för en eventuell brainfreeze när första semesterdagen randas och hela råmanuset ska vara klart (enligt min egen huggna i sten och icke förhandlingsbara plan) när det är dags att återvända till verkligheten fyra veckor senare. Men tanken gnagde lite i alla fall i bakgrunden. Även om jag ser fram emot alla dessa härliga skrivdagar, uppradade som smultron på ett grässtrå, så kunde det ju vara trivsamt att tillbringa några dagar på stranden åtminstone. Och kanske rentav hinna läsa några böcker som någon annan skrivit. För att inte tala om det faktum att strömningstjänsterna verkar ha fått fnatt och nu mitt i högsommaren släpper massor av nya serier eller nya säsonger som jag väntat otåligt på att få se. Att göra upp en konkret, det vill säga nedskriven, plan för handlingen i mitt nästa manus kanske ändå vore en rätt bra idé… Så nu *trumvirvel* presenterar jag min plotplan.

Da Plotplan!

På ren svenska blir det väl …intrigkarta. Vilket låter som en manual utarbetad av en konsult som projektanställts på en statlig myndighet för att föreläsa om konflikthantering, det vill säga inte speciellt roligt alls. Så jag kommer att fortsätta kalla den för min plotplan. Och bara sådär blev längtan efter en semester fjättrad vid skrivbordet hemma genast mycket större. För nu har jag och alla mina låtsaskompisar i manuset en plan. Det kommer dessutom att bli jättespännande att se om jag fortfarande kan tyda min egen handstil igen om några veckor. Och det bästa av allt, den går att sprida ut på skrivbordet, nåla upp på väggen eller tråckla fast i gardinen och på så sätt bli helt omöjlig att …glömma bort😉.

Annonser
Det här inlägget postades i Debut. Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till Jag har en plan!

  1. Tror inte du behöver oroa dig för att frångå planen Pia! Jag är en planner ut i fingerspetsarna och skriver synopsis scen för scen och kapitel för kapitel. Därmed inte sagt att jag håller mig till den, istället får man justera synopsen allt eftersom – den hjälper dig ändå hålla styr på riktning, drivkrafter och dramaturgi. Så jobba du på som du tänkt. Eller inte tänkt. 🙂 Och trevlig sommar!

    • Pia Kask skriver:

      Ja, jag brukar faktiskt försöka göra ett slags ”bakifrån-synopsis” när det närmar sig slutet på ett manus, för att kolla så inte tidslinjer har kroknat helt😁. Den hör gången tänkte jag att plotplanen dessutom ska hålla ångan uppe eftersom jag siktar på att bli klar mycket fortare än vad jag brukar bli, är legitimerad och professionell prokrastinerare… 😂

      Trevlig sommar till dig också!🌞

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s