Sluka läsaren hel och hållen

Foto: Kajsa Göransson

Jag brukar se en Marulk framför mig när jag tänker på hur jag ska börja en berättelse. Marulken har ett speciellt sätt att fånga sina byten. Den har en hängande utväxt, en illicien, som sitter ovanför dess ögon. Marulken ligger gömd på botten och låter illicien vaja fram och tillbaka för att locka till sig ett byte som den kan sätta sina vassa tänder i. Jag tänker mig att början på en berättelse ska vara som den där illicien, något som tar tag i läsaren från första början, för att sedan sluka denne hel och hållen. För mig är första meningen är viktig och ju mer jag läser ju viktigare blir den.

Nu när jag skriver på del två av Vi går varvet så funderar jag mycket över vilken mening som ska bli den första, kanske funderar jag mer på det än när jag skrev del ett. Då bara blev det som det blev och att berättelsen skulle bli en riktig bok som får läsare gick inte riktigt upp för mig förrän den var färdigtryckt och i min hand. Vi går varvet börjar med ”Jag hatar mitt namn!” Antingen tänker man: Det gör jag med! (igenkänning) eller så tänker man: Men varför då? (undran) Båda svaren leder nog till att man blir nyfiken på att läsa vidare. Första meningen i Vi går varvet del två är ”Jag har vägrat ta på mig något fint som mamma säger.” Men jag är inte riktigt nöjd med den så det hinner säkert ändras många gånger. Under tiden jag funderar över det samlar jag inspiration från andra författare. Jag letar efter en omedelbar början som slungar mig rätt in i berättelsen så att jag bara vill fortsätta läsa.

Michael Ondaatjes bok Lyktsken börjar med meningen ”1945 reste våra föräldrar bort och överlämnade vår omvårdnad till två män som möjligen var kriminella.” Jag tycker att det är ett mycket bra exempel på en illicien som direkt fångar läsarens intresse. Varför lämnar föräldrarna bort sina barn? Att männen ”möjligen” var kriminella, vad betyder det?

Ett annat exempel på en illicien är första meningen i Sofia Nordins bok En sekund i taget ”Jag flyr springer ner för trapporna fastän det inte finns någon som skulle kunna jaga mig.” Här kommer jag som läsare direkt in i handlingen, kastas rakt i aktion och spänning. När jag väl hade börjat läsa kunde jag inte sluta. Uppslukad från första meningen.

Hur viktig är första meningen för dig?

Annonser

Om Ina Lagerwall

Debuterar med Vi går varvet som kommer ut på Rabén och Sjögrens förlag sommaren 2019.
Det här inlägget postades i Debut och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s