Lördagsenkät: Vilken fas i skrivprocessen tycker du är roligast?

Pia Kask

Jag älskar redigeringsfasen. Att få ihop ett fullt råmanus är bara rent slit, lite som ett monotont fabriksjobb där jag hela tiden sneglar på ordräknaren istället för klockan, för att hålla koll på omfånget, och bara tar paus för att googleresearcha med jämna mellanrum. Känslan när jag äntligen kan stämpla ut efter sista meningen är obetalbart skön och det är då förväntansruset infinner sig. Äntligen ska jag få läsa igenom varenda mening med förstoringsglas och kunna tillåta mig att stanna kvar och verkligen detaljstudera orden, hänge mig åt jakten på den perfekta synonymen och rota runt i formuleringarna som en kantarelljägare i svampskogen. Underbart! Och det bästa av allt är att när jag själv tycker att jag har fått en hyfsad fason på texten så återstår fortfarande den bästa sortens redigering, den när redaktören pekar med hela rödpennan och finfnulet går in i ett ännu skarpare läge.

Jens Mattson

Jag älskar den första fasen, när texten bara flödar ur en och man knappt ens själv har läst den. När känslan av att vara ett geni genomsyrar hela upplevelsen och inget kan solka den fantastiska skrift man skapar. Att det sedan oftast är skräp i första vändan spelar liksom ingen roll.

Ina Lagerwall

Den bästa känslan är den av att helt kunna gå in i en text och bara skriva och skriva. Att få jobba helt ostört och koncentrerat. Att låta karaktärerna bli så levande att det är dem som bestämmer vart berättelsen ska ta vägen. Det är en känsla av att inte ha kontroll eftersom jag inte vet vad ska hända, men samtidigt en känsla av makt. Det är ju trots allt min text, min fantasi 😊

Mirijam Geyerhofer

Mirijam Geyerhofer. Foto Anna Hållams

Eftersom jag skrivit en fackbok så måste jag säga att jag är mest förtjust i exakt allt som har med skrivandet att göra eftersom jag även har läst så OTROLIGT mycket. Jag förstod så klart redan innan jag satte igång att det skulle bli en del läsande, men att det skulle ta en sådan stor procent av tiden med manuset kunde jag aldrig gissa. Sen är jag även förtjust i hela den här ”sy ihop säcken”-biten. I en skönlitterär bok är det ju lite svårt att plötsligt göra en helomflyttning och byta plats på fem kapitel, ändra tempus på två stycken och slänga in en helt ny grej i mitten, men med fackböcker blir det mer som att bygga ett pussel och det är jättespännande att se hur det som nyss klassades som ”helt okej” plötsligt känns helt klockrent!

Anna Alemo

Jag älskar faktiskt alla faser. Från att bara få skriva fritt och låta fantasin flöda, till att sitta och redigera ner på minsta detaljnivå för att få manuset så bra som möjligt. Allt har sin charm och alla delar är så himla roliga. Känslan när man skrivit klart det första utkastet och plötsligt har en början, en mitt och ett slut är helt fantastiskt, samtidigt blir det ju tomt och jag saknar den text som jag levt med under så lång tid. Om jag måste välja en fas så är det nog när man har kommit en bit in i manuset och orden flödar, när allt flyter på av sig själv och det bara är att hänga med. Den känslan toppar nog ändå, även om det är med knapp marginal. 

Det här inlägget postades i lördagsenkät, Skrivprocessen och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s