Att tävla mot eller heja på varandra

Igår läste jag ett citat på sociala medier:

Celebrate other peoples wins as much as your own. There’s enough sucCess to go around for everyone”

Citatet handlar alltså om att fira andras vinster lika mycket som dina egna. För att det finns tillräckligt med framgång att dela på, vi behöver inte slåss om den. Det är något jag tycker är viktigt. Det blir lätt att man som författare, eller som person oavsett yrke eller mål, tävlar mot hela världen och särskilt mot de som gör något liknande det man själv gör. Tävlandet kan vara bra i viss mån och fungera sporrande för vissa personer, men känslan jag förknippar med detta tävlandet och jämförandet är ångest och stress.

Jag minns att jag länge hade kvar tanken och känslan som var väldigt framträdande för mig som barn – att man härmade någon annan. Köpte man en likadan tröja som någon annan då härmades man, upptäckte man nya hobbies som andra redan haft i flera år (eller upptäckt lite före en själv) – då härmades man. Det värsta, som jag upplevt, är nog när vissa anklagade mig för att härmas när jag sa att jag är bisexuell. Att jag hängde på en trend och ifrågasatte sanningen i min identitet. Det finns så många exempel. Ett annat exempel är att det tog mig flera år av att jag ville ha septumpiercing innan jag faktiskt skaffade det. För känslan av att jag i piercandet skulle härma alla de som redan hade septum var så stark i mig. Idag kan jag inte tänka mig mitt ansikte och näsa utan septumpiercingen, det känns så bra och rätt att ha den.

Den här känslan om att härma kan också infinna sig i relation till skrivandet och erotiken. Jag har många tankar och idéer för noveller som jag vill skriva och om jag ser att någon precis publicerat en novell på ett tema jag också tänkt skriva om får jag tillbaka den känslan. Hjärnan säger ”oj nej nu kan jag inte längre skriva om det här” och i förlängningen gör den tanken att alla andra blir ”fiender” eller, något mindre dramatiskt: ”motståndare”. Motståndare att ständigt tävla mot.

Det är stressande.

Jag jobbar väldigt mycket med den här känslan och även om den kan finnas kvar har jag idag ett annat tankesätt. Ett tankesätt jag får jobba på nästan varje dag. Där jag blir glad för historier som liknar de jag vill skriva för då vet jag att det är fler som tänker liknande eller gillar samma saker. (Det är ju jätteskoj!) Jag blir glad av att andras manus blir antagna och utgivna, och jag blir glad när det går bra för andra. Jag trycker undan tankar som säger att det betyder mindre framgång för mig. För trots att det är inprogrammerat i oss att vi tävlar mot de andra så blir livet och skrivandet så mycket skönare om vi istället hjälper varandra, peppar varandra och firar varandra!

Jag kan verkligen rekommendera att följa andra skrivkonton på exempelvis Instagram för att få den här peppen och inkluderandet i ett skrivande sammanhang. Debutantbloggen kan väl också räknas in! Här får jag väldigt mycket pepp från de andra författarna som skriver och ni som interagerar med oss. Hoppas ni kan känna igen er och att vi tillsammans kan ändra känslan som får oss att jämföra och ständigt tävla mot varandra!

Det här inlägget postades i Debut. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Att tävla mot eller heja på varandra

  1. Sissella skriver:

    Känner verkligen igen fenomenet du beskriver från barndomen.

    Jag tänker att när det går bra för någon lyfter det fler. Gillar jag en författare läser jag gärna andra som skriver på liknande sätt.

    • Malin Edholm skriver:

      Exakt så! Det borde bara vara positivt 😊 och så kan vi lämna känslan av att härmas till barndomsminnena.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s