Nytt, blankt blad (nej, fortfarande manus två!)

zsfuzzg

Foto: Kajsa Göransson

Jag hakar på Kristins bekännelse, eftersom jag också är mitt uppe i redigeringen. Här är vad som händer i mitt manus just nu. Jag:

  • Stryker en besatt förälskelse
  • Fördjupar huvudkaraktärerna
  • Ändrar namn och ursprung på en familjemedlem
  • Flyttar en viktig vändpunkt till flera år innan manuset börjar
  • Reducerar två bikaraktärers roll
  • Förstärker en vändpunkt
  • Väver in en ny tankebana som leder fram till en annan vändpunkt
  • Byter miljö på en minisemester

Bland annat. Den här redigeringsvändan handlar mycket om att jag får dramaturgin lite mer på plats, och huvudkaraktärernas bakgrund, motiv och utveckling sätter sig. De stora bitarna, alltså. Jag har skissat upp de grova dragen, så som jag har kommit på att jag vill ha det, och skrivit en kapitel-/scenöversikt utifrån den. För det krävs tydligen att jag skriver ett helt råmanus innan saker och ting klarnar – det hade ju varit behändigt om man kom på det bästa sättet från början. 🙂

Är det något jag har lärt mig från förra gången, är det att inte vara sentimental. Jag vet att älsklingar måste dödas, och oftast är det ingen stor grej eftersom jag vet att det kommer att göra manuset bättre. Det är liksom ingen idé att klamra sig fast vid en formulering som kändes SÅ rätt en gång, och som man var SÅ nöjd med just då – om det inte längre passar in i boken.

Knepet (och det här gjorde jag förra gången också), är att jag skapar ett nytt dokument. Ett helt tomt. Och så för jag in den nya versionen där, utifrån den kapitelöversikt jag skrivit. Det innebär att vissa kapitel kan klistras in som de är från den förra versionen, medan en hel del skrivs om och annat skrivs helt nytt. Det här hjälper mig att döda de älsklingar som inte ska vara med – vissa saker försvinner säkert utan att jag ens tänker på det, eftersom det aldrig klipps in i den nya versionen.

Känslan just nu är god. Jag har kommit förbi de första stampande stegen då jag inte vet hur jag ska angripa råmanuset, och jag har ännu inte nått den punkten då jag vill kräkas på alltihopa. Tvärtom har jag det rentav ganska mysigt med texten. Bäst att njuta så länge det varar!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s