Förmodligen det sorgligaste inlägget någonsin på bloggen

Hej Debutantbloggen,

Anna Bågstam här, som skrev bloggen under 2017. Jag hade önskat att det fanns en rolig anledning till att jag kommer tillbaka, men dessvärre är det precis tvärtom. Med stor sorg skriver jag nu för att meddela er att Jenny Gromark Wennberg som skrev bloggen under 2018 inte finns med oss mer. 

Jenny och jag träffades i en källare utan fönster på en skrivkurs för flera år sedan där författardrömmarna började växa. Jenny var den i vår grupp som kommit längst med sitt manus. Till varje träff lämnade hon in en genomarbetad, träffsäker och felfri text. Redan då förstod jag att hon hade något unikt. När Jenny vann Tidningen Skrivas pitchtävling och fick sitt manus publicerat av Storytel blev jag inte förvånad. Jenny tog sig an skrivandet med ett driv och en energi som smittade av sig. Ni som har följt bloggen vet att Jenny var en av dem som vågade. Som tog det där steget, sa upp sig och satsade på sin dröm. 

Trots att hon jobbade hårt och hade tusen roliga grejer på gång var Jenny alltid generös med hjälp och tips till sina vänner. Gick det bra för någon var hon först att gratulera. När jag bläddrar tillbaka i alla textmeddelanden vi skickade till varandra under tiden vi båda debuterande som författare slås jag av att allt Jenny skrev genomsyrades av humor och hennes positiva livsinställning. Även i mörkret. Jag kommer alltid sakna det och hon lämnar ett hål efter sig. Därför känns det så fint att Jennys inlägg finns kvar att läsa här på Debutantbloggen. Att hon fortsätter att inspirera andra till att ta steget och satsa på sin dröm. Att skriva! Och jag tänker också på hur Jenny firar med alla er som gör det och lyckas, fast där uppifrån. 

Som ett minne publicerar vi följande inlägg från 22 december 2018, ni hittar det i sin ursprungsform här.

Vi brukar inte länka till försäljnings- eller streamingställen men gör ett undantag i det här fallet. Jennys ljudboksserie Kämpa tjejer finns att lyssna till här.


Jennys debutantår: Jag vågade!

När jag började skriva på Debutantbloggen för snart ett år sen handlade det för mig om att våga. Jag skulle skriva klart en bok under året och tro på mig själv och min förmåga under processen. Samtidigt skulle jag plugga klart till manusförfattare och ta mina första steg in i film- och tv-branschen. Våga tro att jag som 40+ skulle kunna bli författare. Följa upp det skrivande jag höll på med som ung.

Jag tror att många författaraspiranter delat känslan av ”inte ska väl jag?” och ”vem tror jag att jag är?” Rädslan att misslyckas får en att inte ens försöka. Eller att ständigt gå med en klump i halsen, orolig för att inte duga. Min debutroman Storytel Original ljudboksserien Kämpa tjejer handlar om det. Att trots allt våga ge sig på sin innersta dröm.

Mina drömmar, att skriva en bok och manus för en tv-serie, har gått i uppfyllelse under det här året. Det finns till och med chans att Kämpa tjejer blir en tv-serie. Jag vågade! Jag arbetade hårt. Och jag fick en publik till min bok och fantastisk respons. Från ”jag skrattade högt”, ”jag kunde inte sluta lyssna” till ”stor igenkänning” och ”helt underbar”. Det betyder allt för mig som författare, att någon skrattar och kan känna igen sig.

Och till dig som tvivlar. Ge inte upp innan du ens försökt. Skriv!

Det här inlägget postades i Debut. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Förmodligen det sorgligaste inlägget någonsin på bloggen

  1. Vardagsmagi skriver:

    Fint skrivet om Jenny. Vila i frid ❤

  2. MarveW skriver:

    Så ledsamt att ta emot beskedet. Fint att hennes texter finns kvar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s