Småord och kapitelordning

Hepp. Den här veckan ska jag sända tillbaka mitt manus för andra boken till redaktören. Jag tycker redigeringen har pågått i en evighet. I helgen läste jag igenom allting igen, i ett sträck – helst allt på en dag så jag inte får något avbrott i läsningen. Det är då jag bäst ser de stora dragen.

Jag berättade här hur jag åtgärdade de enklaste problemen först. Sedan hade jag ett större problem med en viss scen som jag jobbade med här. Det blev mycket bättre sedan jag skrev om den, även om jag hade stor vånda inför det och det krävde mycket justeringar i de efterföljande kapitlen. Nu de senaste två veckorna har jag mest ägnat mig åt att fila på kapitelindelningen. Hur svårt kan det vara, undrar ni kanske. Det är väl bara att sätta punkt och börja på ny sida? Nja. Jag har två huvudkaraktärer och tre berättelsespår, så det är inte helt lätt att föra alla tre perspektiven framåt utan att avslöja för mycket eller för lite.

Först hade jag en strikt uppdelning så att alla perspektiv återkom i var tredje kapitel. Det höll inte, sa min redaktör. Som vanligt har hon helt rätt och jag har nu gjort ett perspektiv mindre frekvent (det var rent ordmässigt det minsta perspektivet). Enkelt uttryckt klumpade jag helt enkelt ihop ungefär tre små avsnitt av detta perspektiv till ett nytt kapitel. Men det är inte så enkelt att jag bara kan köra vartannat kapitel med de andra perspektiven och stoppa in det tredje var sjunde kapitel. Nu har jag hittat en ordning som innebär både bättre flyt och att det jackar ihop på ett bättre sätt, vi får se vad redaktören säger. Känner mig inte alls säker på att hon kommer vara helt nöjd, men just nu kan jag inte göra det bättre.

Jag har också ägnat mig åt småord, eller rättare sagt att plocka bort dem. Förvånansvärt många så, nu, lite, sin, sitt, hennes, hans, min, mitt och liknande ord har raderats. Smått pinsamt, för jag tycker jag har försökt undvika dem redan tidigare, men de har alltså smugit sig tillbaka. Helt plötsligt ser jag också att jag börjat tre meningar på raken med ”Jag” eller ”Hon”. Inte snyggt. Vilken tur att jag har fler redigeringsvändor kvar och det inte är sista slutkorret jag sitter med!

Ja, i slutet av veckan skickar jag alltså iväg manuset igen. Det sammanfaller med barnens skolavslutningar och jag kan inte låta bli att känna det som om jag också får lite sommarlov. Åtminstone i en månad kan jag roa mig med att skriva på något nytt projekt istället för att redigera. Sedan är det dags igen, och då har jag hunnit samla på mig lite mer energi inför en ny vända.

Ha en skön vecka och njut av sommaren!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s