Att skriva en bok flera gånger

zsfuzzg

Äntligen har manuset gått iväg till redaktören (och förläggaren, för att hon ska få säga sitt eftersom det har hänt mycket under den senaste omskrivningen). Nu har jag suttit så mycket med texten, dagarna i ända och hela kvällarna, att den står mig upp i halsen och jag har inte längre en aning om hur det har blivit – jag kan bara hoppas att det jag gjort har blivit till det bättre.

”Men igår sade du ju att du tyckte att det kändes som att det blev bra?” sade min man förvirrat idag.

”Ja, precis. IGÅR, ja.”

För det går ju liksom en kvart i taget ibland. En kvarts eufori, en kvarts tandagnisslan.

Det jag har lärt mig av redigeringen (både av den här boken och debuten), är att det tar några gånger att skriva fram berättelsen. Det första utkastet är verkligen bara ett första utkast – när jag sedan ska göra en omskrivning, börjar jag på nytt. Ny kapitelöversikt, ny plan, nytt dokument. En del av det redan skrivna kan förstås platsa i den nya versionen, men mycket ändras, kastas om eller lämnas därhän, medan nytt kommer till. Det känns som om jag kommer närmare och närmare berättelsens kärna för varje omskrivning i alla fall, och jag hoppas att det är något positivt.

Det jag i själva verket gör under alla de där omskrivningarna, är att lära känna karaktärerna bättre. Flera av kommentarerna jag fått har rört just karaktärernas handlande, bakgrund osv. (Varför gör hon så? Hur tänker hon nu? Vad får henne att säga det?). När jag påbörjar ett nytt manus har jag sällan precis allt om karaktärerna klart för mig. Det hade antagligen underlättat, men jag vet ärligt talat inte om det hade gått? Jag tror att jag behöver hela den här processen för att förstå mig på dem ordentligt. Visst skulle jag kunna vara noggrannare med att fylla i karaktärsbeskrivningar innan, men dels har jag sällan ro till det, och dels känns det mest som att man sitter och fyller i ögonfärg och andra attribut som ändå inte kan besvara de där frågorna man så småningom får…

Nu ser jag fram emot ett par veckors ledighet innan manuset (och domen…) kommer från redaktören. Under tiden ska jag passa på att läsa! Och såklart semestra eller hemestra eller vad det nu kallas, och hitta på roliga saker med familjen. Och inte minst ska jag se till att få lite välbehövlig distans till manuset, så att jag samlar på mig lite ny energi till nästa redigeringsvända.

Hoppas att ni har det bra i sommarvärmen!

Det här inlägget postades i Debut, En oönskad julklapp, Sara Molin. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s