Komposttexter och Dancing Queen: Essensen med att åka på skrivkurs

Jag visste ingenting om komposttexter innan jag åkte på skrivkurs. Inte visste jag heller exakt hur bra man kan utnyttja en annan läsare. Och innan jag åkte till Svalöv och Fridhems folkhögskola hade jag ingen aning om hur mäktigt det kan vara att se 40 kulturtanter i typ kaftan dansa på gräsmattan i skymningen till ett band med unga musiker som överger sin egen repertoar för att spela ABBA. För oss. 

Förra veckans lördagsfråga handlade om skrivkurser. Jag har varit på ett par veckolånga sommarkurser på folkhögskola, och det är något av det bästa och roligaste jag gjort för mitt skrivande, och för mig själv. 

Ibland behöver man en kick. Du vet vad du ska göra, men det blir inte av. På en skrivkurs vrider och vänder du på det, eller får en ny idé. Ny skrivenergi. När du börjar på morgonen är det bara skrivande som gäller, hela dagen. Okej, fika också då, men annars bara skrivande. Inget vattna blommorna hit eller städa badrumsskåpet dit. Bara skriva. Du har åkt till den här platsen för att koncentrera dig och ta skrivandet på allvar och det är vad du får göra.

Lärarna har gott om övningar som tränar dig i skrivandets detaljer. Du kanske kan mycket om de här detaljerna redan förut, men just den här övningen har du faktiskt aldrig gjort, du har aldrig skrivit just de här meningarna. Kanske ger de dig ett nytt perspektiv på hur din text kan bli ännu bättre. Kanske blir det bara en övning, men är det så illa? Kanske kan du gå tillbaka senare, för att se om det har grott något i den där övningen du gjorde, något du kan ta vidare in i en ny eller gammal berättelse. Som i en kompost. 

Något av det vettigaste jag lärt mig på skrivkurs är hur jag vill få feedback, och hur jag kan ge den. Vad behöver författaren höra? Inte hur du skulle skrivit hennes text, väl? Utan hur du uppfattar den, vilken känsla den ger, vilka ämnen den tar upp. Då förstår hon vad hon behöver göra för att få texten dit hon vill. Det lärde jag mig av Maria Brynge i Skurup, en lyhörd skrivpedagog med känsla för vad som gror i andras texter. 

Inte minst åker jag på skrivkurs för att träffa likasinnade. Fylla dagar och kvällar med samtal, skratt och ibland gråt. Dricka ett glas rosé i den skånska skymningen och dansa till Dancing Queen med resten av kulturtanterna.

Det här inlägget postades i Hanna Nordlander, skrivkurs, Skrivutbildningar. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s