Dagar som förflutit

Debutant i skogsparti

Fredag 16/4 Får feedback från betrodd läsare (dvs. min syster) på min essä. Jag måste bl a skriva om inledningen, den håller inte ihop med övriga texten, samt lite andra saker. Jag håller med.

Får plötsligt oväntat besked från föreningen Liv i Sverige att de antagit min novell med illustrationer till sin antologi om egna-hems-hus. Roligt! Jag hade gett upp hoppet där.

Söndag 18/4 Städar garaget och fixar cyklarna inför våren. Lyckas få oväntat liv i en kedja som är stel som en furukvist då jag börjar smörja in den. Känner mig som en handy-man med skitiga och oljiga händer.

Måndag 19/4 Spelar in ett nytt bok-podd-avsnitt med syrran. Den här gången har vi läst om Ulf Lundells roman Vinter i paradiset från 1979. Vi gör allt vi kan för att prata om boken och tankar den väckt så här trettio år senare, och vi undviker att prata om Lundell själv i den mån det går. Jag tror vi lyckades ganska bra. Avsnittet kommer inom kort att finnas på podden Mellan mörker och ljus.

Tisdag 20/4 Stortvättar och skriver om inledningen till essän om Giacometti och seendets svåra konst. En riktigt bra kombination! Jag blir färdig med alla omskrivningar, strykningar och ändringar ungefär samtidigt som jag hängt den sista maskinen med jeans och skjortor i torkrummet.

Hittar en pigg, metallglänsande skalbagge i källartrappan som kanske kan bli användbar i mitt pågående manus Skalbaggen i trädet om Algot/Beatrice. Funderar på att byta ut Renfanebaggen i texten.

Onsdag 21/4 Börjar dagen med en mugg kaffe och med att skicka ett e-mail till ett möjligt förlag för essäsamlingen som nu känns redo. Blir oväntat nervös av detta! Cyklar ner till ateljén (med väloljad kedja) för att göra färdigt min senaste målning – en över två meter hög Gullviva avtecknad från en svensk flora från 1959. Kommer ner till ateljén och inser att jag behöver städa! Städar. Dricker mera kaffe och lyssnar på Cat Power. Jag tänker på att hon var döende i någon märklig sjukdom men hämtade sig otroligt nog, upptäckte samtidigt att hon var gravid, födde sin son och gav sedan ut den fina plattan Wanderer. Jag är glad över att hon överlevde!

Jag slutför målningen av Gullvivan genom att teckna in en trea vid sidan av stjälken, så som det ser ut på plansch 41 i min flora. Ett litet tecken som förändrar hela bilden.

Torsdag 22/4 Vaknar tidigt med huvudvärk från helvetet. Det är som en gammal krigsskada, ett ärr i hjärnan från en lång period av utbrändhet. Jag har läst att stress under längre tid förändrar hjärnan och att man aldrig blir helt återställd. Vad ska jag med den kunskapen till? Det hela är som ett straff för att jag ägnade för många människor för mycket uppmärksamhet under för lång tid. Numera har jag ibland ingen uppmärksamhet kvar att ge, och så får det vara. Jag har lovat mig själv att aldrig mer läsa en rad till om stress och utmattningssyndrom!

Idag blir inte mycket gjort. En dag i marginalen.

Fredag 23/4 Kan för första gången i år gå ut med block och penna utan att frysa. Varje år blir längtan efter utomhustecknandet bara större. Det är något opretentiöst och bra med att teckna träd och stenar utan mål och mening. Att teckna landskap är som att skriva – man utgår ifrån verkligheten, sedan gör man som man vill. Man tar bort, lägger till och flyttar på sådant som inte passar i bilden. Att teckna för att exakt efterlikna det man ser är ganska tråkigt, men att teckna av och samtidigt få göra som man vill är fint. Jag kan numera till och med strunta i vad andra kan tänkas tycka om bilden, vilket är befriande.

Jag sjunger som jag vill!” KSMB

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s