Psyklistan

I slutet av maj intervjuade jag Frida Gustafsson, som förutom att arbeta som läkare bedriver ett slags litterär-medicinsk konsultverksamhet. Inspirerande tyckte jag, och började dagdrömma om att starta ett liknande projekt fast kring frågor som rör psykiatri och psykoterapi och utvecklingspsykologi och…nej just det, det skulle bli alldeles för stort och dessutom ska jag ha ICKE påbörja nya saker utan ha fokus på att avsluta debutroman och uppsats, och sköta de åtaganden som jag redan har igång; föräldraskap, förvärvsarbete och blogg.

Men när jag ändå ska blogga kan jag passa på att lyfta fram några författare som är föredömligt skickliga på att skriva om psykiskt lidande och psykiatriska tillstånd. De exempel jag har valt ut har det gemensamt att de ger en trovärdig skildring av hur symptomen märks i beteenden hos individen samtidigt som det finns en viss komplexitetsgrad i gestaltningen. Personer med exempelvis autism eller bipolär sjukdom har personlighetsdrag också och är inte bara en vandrande manifestation av symptom.

Varje gång vi som skriver lägger oss vinn om att skildra psykiatriska tillstånd på ett nyanserat och kunnigt sätt, bidrar vi till att minska stigmatisering av psykisk sjukdom. På köpet blir våra texter dessutom bättre.

Okej, nog predikat, här kommer psyklistan. Jag har medvetet valt texter från olika genrer för att visa att det går utmärkt att skriva om detta även i kommersiell litteratur och för den yngre publiken.

PSYKLISTAN

Tove Jansson, Det osynliga barnet

Titelnovellen i den här samlingen är en ömsint och humoristisk skildring av ett barn med otrygg anknytning, som repar sig. Ett otryggt anknytningsmönster, hälsar psykolog Furumark, är i sig är inget psykiatriskt tillstånd, men ökar sårbarheten för att utveckla det senare i livet. Därför, och för att novellen är så fin platsar den på listan.

I samma volym finns novellen Filifjonkan som trodde på katastrofer, där Filifjonkan, med sin långa, känsliga nos ger GAD (generaliserat ångestsyndrom) ett ansikte. Tove Jansson demonstrerar att tankarna på katastrofen ibland är värre än själva katastrofen, utan att göra sig lustig över Filifjonkan.

Johan Ehn, Hästpojkarna

Hästpojkarna är en gripande, och spännande kärlekshistoria som kategoriseras som unga-vuxna roman. Jag vet inte om detta är Johan Ehns avsikt, men jag läser en av huvudpersonerna, Janek som att han har autism och är traumatiserad. En av detaljerna som gör skildringen av Janek trovärdig är att hans förmåga att kommunicera med andra varierar beroende på vilken miljö han befinner sig i. Det handlar då inte bara om att han blommar upp när han får sysselsätta sig med sitt särintresse, hästar, utan det sker när han som är homosexuell, befinner sig en trygg, queer miljö.

Beate Grimsrud, En dåre fri

En högintensiv skildring av hur det är att leva med psykossjukdom. Texten är ömsom gripande,  svindlande och utmattande. Bara en riktigt begåvad författare fixar att skriva en sån här roman. Efter den är man tacksam över att ha läst och att vi haft Beate Grimsrud hos oss. Den läsare som sedan önskar något mer lättsmält kan med fördel ta sig an nästa bok på listan.

Johanna Schreiber, Mellan raderna (SPOILER ALERT)

Det här börjar som en helt vanlig, i mitt tycke nästan för vanlig feel good med en charmigt vimsig huvudperson med ett stressigt förlagsjobb som träffar en sexig snubbe och så … aha blir det en skildring av hur odiagnosticerad ADHD kan bidra till utmattning och trassliga relationer. Schreiber beskriver på pricken hur ADHD kan gestalta sig (hos en normalbegåvad vuxen utan samsjuklighet inflikar psykolog Furumark). Hon fångar också fint olika typer av reaktioner som diagnosen kan väcka. Jag själv ser svart, och misstänker att Schreiber också gör det, varje gång någon kläcker ur sig ”alla har väl en släng av ADHD”, och på så sätt bagatelliserar de utmaningar det innebär att leva med ADHD.

Linda Boström Knausgård, Oktoberbarn

En inifrån berättelse om att vara i ett depressivt skov och inte kunna ta sig ut, om elbehandlingar och rädslan för att tappa minnet, och om att vara förälder med psykisk sjukdom. I Oktoberbarn finns också en av de vemodigaste och vackraste skildringarna jag läst om det undantagstillstånd som uppstår när båda parter i ett äktenskap inser att det är över. Om någon som läser detta träffar Linda Boström Knausgård – hälsa att jag vill att hon ska fortsätta skriva. Ingen stress, jag finns här och väntar.

Gunnar Ekelöf, Svanen

Gunnar Ekelöf var i perioder inlagd på Beckomberga mentalsjukhus och om detta handlar dikten Svanen. I stroferna svingar han sig på ekelöfskt sätt obehindrat mellan galna medpatienter, maskanfrätta kålblad, och grekisk mytologi. Jag älskar den här dikten och läser den gärna högt för folk i alla möjliga och omöjliga situationer, följdaktligen vill jag också dela den med er. Jag har saxat ut några strofer ur mitten av Svanen. Kanske du, eller någon du älskar behöver tröst just idag, i sånt fall kommer den här:

”Jag hörde vildgäss över sjukhusparken

en höstlig vårmorgon

Jag hörde vildgäss en morgon

en vårhöstmorgon

trumpetande –

Åt norr? Åt söder?

Åt norr! Åt norr!

Långt härifrån –

Det bor en friskhet djup i mig

som ingen kan frånkänna mig

ej ens jag själv – ”

En reaktion på ”Psyklistan

  1. Vilken intressant lista. Jag blir sugen på att läsa igenom den. Och fint att hamna på den med mina pojkar och få dina tankar och analys av Janek!🙏

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s