Vi är precis som alla andra i bokbranschen

Idag gästas Debutantbloggen av Kaisa Palo. Hon svarar tålmodigt på våra frågor om livet som litterär agent.

Hur blev du litterär agent? 
Jag har länge velat jobba med litteratur i någon form. När jag var färdig med min examen i språk och översättning sökte jag och fick jobb som assistent på Ahlander Agency. Då visste jag väldigt lite om litterära agenturer, men tyckte att det verkade som en spännande del av branschen där man får jobba nära författarna. Att en stor del av arbetet är internationellt och dessutom har mycket att göra med juridik lockade mig. Sedan dess har jag haft olika roller på agenturen och sugit åt mig av kunskap och träffat förläggare över hela världen för att bygga mitt kontaktnät, och de senaste tre åren har jag jobbat som agent. 

Vad har du för arbetsuppgifter?
Något som jag verkligen älskar med mitt jobb är att det är så varierande. Ingen dag är den andra lik och jag känner mig aldrig uttråkad. En arbetsdag kan handla om att läsa och skriva kommentarer på manus, ha möten (både fysiska och digitala) med svenska och internationella förläggare om aktuella lanseringar, skriva säljtexter och ta fram material för kommande lanseringar, koordinera översättningar, skriva nyhetsbrev, förhandla dealar och avtal, översätta recensioner, planera inför bokmässor, och så klart prata prata prata om våra författare och om deras böcker för att få förläggare hemma i Sverige och ute i världen att vilja läsa och köpa rättigheter till deras verk. Ibland kan en dag vändas upp och ner helt för att ett spännande manus som måste läsas nu nu nu kommer in. Det KAN ju vara vår nästa författare!

Som agent jobbar jag för författaren i alla lägen, vare sig det är gentemot hens hemförlag, mot utländska förlag, film- och tv-produktionsbolag, journalister som vill göra intervjuer, litteraturfestivaler som vill bjuda in författare och så vidare. Jag finns där för att bolla idéer och texter, stötta när något känns svårt och jobbigt, och glädjas och peppa när det går bra. Det är en ynnest att få jobba så nära en författare och arbeta för att främja författarskapet i alla lägen.  

Behöver man en agent som författare? 
Ja, det tycker jag! Det är en förutsättning om man vill bli utgiven i utlandet och sälja filmrättigheter, men det finns även stora fördelar med att ha litterär representation på sin hemmamarknad. Som agent är det ju mitt jobb att alltid se till författarens bästa, och som författare kan det kännas svårt att veta vilka krav man vågar ställa på sitt förlag. Dessutom kan det kännas obekvämt att i ena stunden förhandla förskott och royalty och ställa krav i marknads- och lanseringsmöten för att i nästa stund sitta ner och ha ett kreativt textsamtal med samma person. I agenten har man en branschinsatt bundsförvant vid sin sida i kontakten med förlaget, och min erfarenhet är att många författare upplever som en stor fördel. Jag tror också det är en fördel för förlagen, eftersom förläggaren då kan fokusera mer på den kreativa relationen med författaren. Det tror jag båda parter mår bra av. Det är också viktigt att poängtera att vi som agenter inte på något sätt försöker ersätta förlagens roll eller stå i vägen för relationen mellan författare och förläggare, utan min erfarenhet är att agentur och förlag tillsammans kan bilda ett team runt ett författarskap, där vi alla jobbar mot samma mål.

Vilken är den vanligaste fördomen om ditt jobb?
Att vi är pengahungriga säljmaskiner. Branschens fastighetsmäklare har jag hört någon gång, haha. Men faktum är att vi är precis om alla andra i bokbranschen: människor som i grund och botten älskar att läsa och som bara vill svepas med av en riktigt bra berättelse. Precis som förlagen så när vi en dröm om att vara med och upptäcka nästa stora namn, vara med och bygga ett författarskap till oanade höjder och hjälpa våra författare att nå ut till så många läsare som möjligt, i Sverige och ute i världen. En annan fördom är att det är dyrt att ha en agent, men eftersom vi tar provision på de inkomster som författaren får genom vårt arbete så tjänar vi ju bara pengar när författaren tjänar pengar. Som agent har jag bättre förutsättningar att få till bättre dealar än en enskild författare, så jag vill hävda att vårt arbete i princip betalar sig själv genom att författaren får igenom bättre ekonomiska villkor.

Letar ni själva efter etablerade författare eller blir ni alltid kontaktade?
Både och. Scouting är en stor del av jobbet, både att snoka reda på kommande debutanter, och att titta på etablerade författare för att avgöra vilka som vore intressanta för oss att jobba med. Ibland är det vi som hör av oss till författare som vi är intresserade av att jobba med och ibland söker en författare sig till oss för att hen vill representeras av oss. 

Sedan tar vi varje år emot hundratals spontanmanus både från etablerade och outgivna författare. Drömmen är ju att hitta nästa stora namn i manushögen!

Hur vanligt är det att en debutant lyckas få en agent?
De flesta debutanter har ju inte en agent, men vi agenter letar ständigt efter debutanter. Där handlar det ju om att rätt författare och rätt bok ska hitta rätt agent. Eftersom det ges ut så många böcker i Sverige men antalet agenter är relativt få så säger det sig själv att alla författare inte kan ha en agent. Men jag tycker inte att man ska låta sig avskräckas av det. Nålsögat att bli utgiven är redan det litet, och för att få en agent är det ännu mindre, men det händer ju trots allt hela tiden. Våga drömma stort säger jag.

I USA är det ju något av ett måste av att ha en litterär agent innan man blir antagen av förlag. Går det åt samma håll i Sverige? 
Det stämmer. De flesta stora amerikanska och brittiska förlag tar inte ens emot manus från författare som saknar agent. Även här i Sverige har det blivit vanligare att författare vänder sig till agenturer innan de vänder sig till förlagen, men nej, jag skulle inte säga att det går åt riktigt samma håll här. Sverige är en mycket mindre marknad och förlagen här har ett välbeprövat arbetssätt med manusgrupper, lektörer och dylikt för att bedöma om ett manus är något som de vill gå vidare med och anta för utgivning. Förläggarna här är inte lika svåra att få tag i som i USA, så det finns kanske inte riktigt samma behov av agenten som gatekeeper här. Men vi agenter utvecklar ju nära relationer till förläggarna och lär känna deras smak, så när de väl får manus från oss så får det nog en annan prioritet då de vet att manuset redan kommit igenom ett visst nålsöga i och med att författaren representeras av en agent. 

När i processen kan/bör man kontakta en agent, och hur? 
Så tidigt som möjligt! Allra helst är vi ju med från första början och vägleder författaren i processen att hitta rätt hemförlag. Då är vi ju med och bollar manus och presenterar manus och författare för våra förlagskontakter, och hanterar avtalsförhandling och annat praktiskt. Men om en författare som redan har förlagskontrakt vill ha en agent för att säljas internationellt vill vi också vara med tidigt. När förlagsavtalet är påskrivet och arbetet för att finslipa manus och planera utgivningen står på tur vill vi komma in i processen. Detta för att vi allra helst vill göra våra utlandslanseringar innan eller i samband med den svenska utgivningen, och en sådan lansering tar tid att planera. Vi investerar ju till exempel i en översättning av hela eller delar av manuset till engelska och sådant tar flera månader. Går du i agenttankar är mitt råd att inte vänta, utan hör av dig! Jag hör ofta från författare att de vill vänta med att dela manus till dess det är korrläst och satt och boken skickats till tryck men då är det ofta för sent för mig och mina kollegor att kunna planera på det sätt som vi allra helst vill.

De flesta agenturer har en hemsida där det finns instruktioner för hur vi vill bli kontaktade. Oftast kräver vi inte så mycket mer än ett följebrev och manuset.

Vad ska man tänka på i valet av agent?
Utforska dina alternativ, gör research, ställ frågor, och skriv inte på utan att tänka efter först. Relationen mellan författare och agent är väldigt nära, så jag tycker att det är viktigt att man gör ett genomtänkt val. I Sverige finns ett antal fristående agenturer, och ett par förlagsagenturer. Vi har alla ganska olika profiler, och vi som jobbar på agenturerna är individer med olika smak och styrkor och vision för hur vi jobbar med våra författare. Kolla runt på agenturernas hemsidor. Vilka representerar de? Känns det som rätt sammanhang för just dig och ditt författarskap? Hur presenterar agenturen författarna och deras böcker? Hur brett säljer de sina författare? Prata med andra författare eller folk i branschen. Fråga om deras upplevelse av olika agenturer. Det är ett viktigt beslut och jag tycker att man ska ge sig själv tiden att fundera ordentligt. Det kanske kan kännas lockande att skriva på med den som svarar allra först, eller så känns det stort att få erbjudande från en förlagsagentur i samband med att man skriver på förlagsavtalet. Men är det verkligen rätt agentur för dig? Gör ett aktivt val, det är du skyldig dig själv och ditt författarskap.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s