Ja, jag är ett geni – en debutants dagbok.

Fredag 17 september

Vaknar i ottan. Jag har adminansvar på bloggen den här veckan. Passar på att fixa helgens blogginlägg.

Dricker kaffe och skummar nyheterna. De har hittat en misstänkt kroppsdel i en kanal i Stockholm. Tragiskt, men också konstigt att en kroppsdel kan vara misstänkt.

Cyklar till jobbet.

Dricker tretår och skriver journal, sen kommer patienterna.

Jag har betalt för att samtala med människor och sedan dokumentera samtalen i sekretessbelagd skrift. Märkligt.

Tillsammans med en av våra läkare blir jag intervjuad i Tonårspodden. Temat är sexuella övergrepp. Poden riktar sig till ungdomar och deras föräldrar. Vi pratar om samtyckeslagen och traumasymptom. Uppmuntrar de som varit utsatta att våga berätta, och övrig att lyssna.

Hem till middag och manusputs. Är inne på detaljnivå nu, funderar en del över de här mellanrummen som är mellan kapitlen. Det går ju inte att bara ange ”tre veckor senare.” Eller jo, det skulle kunna gå men nu har jag inte använt det greppet, utan behöver hitta på andra fiffiga sätt ge läsarna en känsla av vad som försiggått när de inte är med.

Lördag 18 september

Vaknar i ottan. Fortsätter redigera. Låter min ena huvudperson ha en tråkig upplevelse på roliga timmen.

Går ner till Örnberget och badar med M. 15 grader typ i vattnet.

Tomas Tranströmer

Efteråt dricker vi termoskaffe. Jag läser en dikt av Tomas Tranströmer, lite oklart vad den handlar om. Det är nog ett inre landskap säger M, och det har hon säkert rätt i.

Sen avhandlar vi följande ämnen med litterär anknytning:

Att ta socialt ansvar på releasefester.

Att skriva om sina närstående.

Att vara i en fas där man behöver värna sin text och sina idéer från andras åsikter.

Att skicka recensionsex och varför finns det egentligen ett bestämt recensiondatum ?  

Sen hem till manuset igen – för vet ni vad – EN BOK BLIR TYDLIGEN INTE FÄRDIGREDIGERAD AV SIG SJÄLV!

Gör ett system där jag skriver upp alla kapitelnummer och bockar av ett efter ett.

Äter.

Lyssnar på senaste avsnittet av Hemma hos Strage medan jag diskar. Han pratar med Christina och Pär Wiksten från Wannadies, det här blir en slags oplanerad research för mig. Jag blir påmind om ordet kult, bestämmer mig för att det bör finnas med lite oftare i mitt manus. Pär skämtar om att det är bra när frugan somnar i soffan för då kan man passa på att ”smyga in den”.  Han ursäktar sig, men skrattar. Hans fru Christina skrattar. Jag blir påmind om att JAG INTE ÖVERDRDIVER NÄR JAG I MITT MANUS BESKRIVER HUR SEXISTISKT DET VAR UNDER MIN UPPVÄXT. Kanske var det en felprioritering att prata om samtycke i Tonårspodden, kanske borde jag istället gästat Gubbpodden och tala till mina generationskamrater?

Tar en promenad, utan hörlurar för att kunna tänka, på livet och texten men ägnar mig mest åt att fantisera om vilka skådisar som bör vara med när boken görs till tv-serie (det här, precis som Gubbpodden existerar bara i mitt huvud). Det enda som är helt säkert är vilken roll Jonas Karlsson ska ha. Föreställer mig honom i hästsvans och blir på gott humör.

Skriver hela kvällen.

Söndag 19 september

Vaknar i mörker.

Slår upp datorn direkt och börjar skriva redan vid frukost. Bockar av fler kapitel,  rensar bort några av alla dessa ”så” .

Dricker kaffe. Städar. Lyssnar på Hundåren. Tomas Andersson Wij intervjuar Nina Persson. Ännu mer research alltså. Hon beskriver hur hon det var att vara tjej i en mansdominerad musikbransch och hur hon såg ner på de kvinnliga musikerna på Lilith Fair som sjöng om känslor och hade en mjukare framtoning. Blir påmind om att JAG INTE ÖVERDRIVER NÄR JAG I MITT MANUS BESKRIVER HUR SEXISTISKT DET VAR UNDER MIN UPPVÄXT .

Följer med en kompis på lägenhetsvIsning. Går till det lokala hipsterfiket och dricker svagt, syrligt, ljummet, kaffe. Det efterlämnar en känsla av lurendrejeri.

Går hem.

Kom ihåg lapp samt en illustration från The Riot Grrl Collection

Ändrar en formulering jag skrev innan lunch. Tittar på min kom ihåg lapp. Allt är fixat. Tittar på min kapitellista. Allt är avbockat.

Mejlar manuset till Agnes och Sara. Om de inte har några större invändningar är nästa steg slutkorr. Slutkorr! Tanken gör mig upprymd och jag börjar sjunga ”Korre korre korre” till melodin från Sjösala vals. Skrattar högt för mig själv så rolig tycker jag att jag är. Ja, jag är ett geni. Eller som det brukade heta när man var liten ”flickan är övertrött.” Ottan och manuset har krävt sitt den här helgen.

Jag går ut på en promenad för att komma ner i varv. Börjar ofelbart fantisera om Jonas Karlsson i hästsvans.  

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s