Ren Värmlandsporr

Värmland. Det finns mycket att säga om landskapet jag kommer från, kanske pratar man lite mer om sin hembygd om man kommer från Värmland än om man stammar från något annat landskap i Sverige. Min kille, som har oturen att vara född i Jönköpings län fast samtidigt i Västra Götaland, tycker ofta att jag överdriver min lokalpatriotism. Det må vara hänt, men jag tänker inte låta det hindra mig.

Att min debutroman utspelar sig delvis i Värmland var förstås inte en slump. Jag skrev också stora delar av manuset där, eftersom min mamma blev sjuk och jag tillbringade mycket tid hos henne. Sedan hon gick bort (en vecka innan boken gavs ut) har jag inte tillbringat lika mycket tid i Värmland. Min nästa bok utspelar sig inte alls där, så det känns som att jag och Värmland har glidit ifrån varandra lite på senaste tiden. Därför tänkte jag ta tillfället i akt och påminna mig själv om allt fint som finns där med det här blogginläggt.

Lasse Anrell är en Värmlandsprofil med återkommande spalt i Nya Wermlands-tidningen. Så här fint skrev han om boken i somras. ”Ren Värmlandsporr” är nästan det finaste omdömet ljudboken kunde fått.

Här borde jag skriva en vacker dikt om att sitta på Gubbholmen och se solen gå ner över Stenbron i Karlstad. Men jag är inte en diktare. Läs Fröding istället.

Miriam och Helena sommaren 2020

På Holgers i Säffle skrev jag på manuset medan jag väntade på att min bil som var inlämnad på Motorakuten skulle lagas. Detta skedde tyvärr inte bara en gång hösten 2020. Men Holgers är ett underbart ställe och ett av få originalcaféer som finns kvar i Värmland.

I det här röda huset skrev jag många sena kvällar. Det ligger ute på Värmlandsnäs (en halvö utanför Säffle som går ut i Vänern) och var mammas fritidshus. Sista året flyttade hon dit permanent. Jag är nu själv på jakt efter en stuga i Värmland som jag kan sitta och skriva i, men det måste vara den perfekta stugan: nära vatten, inte för långt från Karlstad och så får det gärna ha bott pensionärer där som inte rört inredningen överhuvudtaget sedan 70-talet. Jag är säker på att jag skulle åstadkomma stordåd bara jag fick skriva i en sådan stuga.

Så länge får jag nöja mig med mitt köksbord i Fruängen, där man hör bilarna på E20 swisha förbi utanför. Men det ska nog gå bra det också.

2 reaktioner på ”Ren Värmlandsporr

  1. Jolin tycker att vi från Dalarna tjatar om extremt mycket om Dalarna, om hon från Värmland tycker det betyder det att vi är ännu värre än er? 😱
    Ps. Tycker inte att ni tjatar mycket om Värmland? däremot är väl västgötar extremt dåliga på att skryta om sin hembygd?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s