Om ”mellis” och ett levande språk

Det var på landsvägen det hände – dåtidens Sociala medier

Jag kom över en liten ordbok på loppis: Våra vanligaste främmande ord (Bonniers) från 1959. Jag roar mig ibland med att sitta och bläddra i den för att hitta ord som ansågs som just ”främmande” år 1959. Vad man menar med främmande ord i sammanhanget är ”nykomlingar i svenskan”. Vad hittar man då i boken? Här några främmande exempel från avdelning A: Abonnemang (förhandsbeställning), Akvarell (målning i vattenfärg), Affekt (sinnesrörelse), Alias (även kallad), Alternativ (två el. flera möjligheter, utväg). Ja ni fattar. Hela boken är ett enda långt bevis över hur språket förändras och lever. Nytillkomna ord som ansågs främmande 1959 slänger vi oss med idag som om det vore det svenskaste av svenskt.

En annan liten bok jag tycker om är Slang och hemliga språk av Gösta Bergman (Prisma 1964). Där får man en ganska grundlig genomgång av språken Rommani, Månsing, Förbrytarspråk och det som kallas Slang. Det intressanta är att se hur dessa språk har letat sig in i vårt svenska språk och gett oss ord vi idag tar för självklara men som ursprungligen är ord från t ex rommani (som ursprungligen är en nordindisk dialekt). Och för den som inte vet är rommani det språk som traditionellt talas av romer. Månsing ett hemligt språk som talades av västgötaknallar och förbrytarspråk ett hemligt språk förr i tiden använt i kriminella kretsar. Slang är precis det du tror att det är. Dessa fyra språk har dessutom påverkat varandra. Framför allt rommani, månsing och förbrytarspråket fick en del gemensamma ord då alla tre talades av vandrande folk på vägarna.

Några exempel på ord med ursprung i Rommani: Haja (förstå), Jycke (hund), Kamma (ha) ”kamma noll”, ”kamma hem”, Muck (fri) jmfr. Mucka (lumpenslang), Prejsa (betala) jmfr. Pröjsa (slang), Vissj (skog) jmfr. Visjan (slang för landet).

Från Månsing har vi fått ord som: Lira (spela, eg. kort), Spänn (krona), Borst (brännvin) jmfr. Borsten (Slang). Och från förbrytarspråket kommer ord som: Pava (flaska) och Tjalla (angiva, förråda).

En riktigt kul och intressant grej i sammanhanget är den idag vanliga ändelsen -is i ord som dagis, gästis, kondis, funkis, mm. Denna ändelse har hängt med i det svenska språket ända sedan knallarna vandrade runt i Sjuhäradsbygden under 1700- och 1800-talet och talade månsing med varandra för att bönderna och landsfiskalen inte skulle förstå vad de sa. De kallade nämligen tobak för rökis. Knallarna hade helt otippat en liten fäbless för latin(!). Därav lade de ibland till ändelsen -is i ord så som den återfinns i latinska ord som canis (hund), finis (slut), mm. Teorin kring detta är att knallarna kom i kontakt med de lärda djäknarna, från t ex Skara eller Västerås, på sina långa vandringar och på så vis fick till sig små doser av latin. Tänk på det nästa gång du får frågan om att äta ”mellis”? Det var en Boråsare som var först.

Dessa två små tummande böcker talar om för oss att vårt svenska språk lever och att det har tagit till sig ord från alla möjliga håll och som sedan har smugit sig in och blivit en del av vårt språk. Det talas ibland om att bevara det svenska språket. Då ska man hålla i minnet att vårt språk idag innehåller ord från tyska, franska, engelska, rommani, månsing, grekiska, latin, etc. Det vore konstigt att dra en gräns just idag, som om vårt språk inte kunde ta emot fler ord och utvecklas ännu mer. Tanken är absurd! Hur skulle vi kunna ha för många ord, frågar en författardebutant? Orden och dess ursprung är en evig källa till inspiration och det talar om för mig att vi tack och lov inte är en egen isolerad ö i världen.

2 reaktioner på ”Om ”mellis” och ett levande språk

  1. Jag känner spontant att jag mååååste haaaaa dessa böcker! Dels för att det är så roligt, men också för att jag är svensklärare (eller svenskalärare om man vill) och tycker att sådant här är så trivsamma inslag att ha när man växlar mellan moment eller råkar bli klar lite för tidigt!

    • Ja det är fina små böcker! Gösta Bergman har även skrivit boken Ord med historia (Prisma 1966). Där skriver han om ord med olika ursprung från A till Ö. Jag tror att den kan vara lättare att få tag i. Ett kul inslag i din undervisning! Som elev hade jag älskat det!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s