Villfarelse versus verklighet: Min skrivresa, del 1

Jag var en bokslukare redan som barn så egentligen är det konstigt att drömmen om att skriva en egen bok inte dök upp förrän i trettioårsåldern. Det hängde nog ihop med att jag aldrig sett mig själv som en konstnärlig själ. Men allteftersom åren förflöt fick jag ibland (precis när jag läst ut en riktigt bra bok) en idé om att jag själv skulle kunna bli författare. Det verkade så trevligt: tänk att sitta i soffan under en pläd, dricka te och fantisera ihop historier som folk ville läsa. Naturligtvis skulle det leda till rikedom och berömmelse. What’s not to like, liksom? Någonstans i mina naiva dagdrömmerier insåg jag att berättelserna också måste skrivas ner och denna lilla detalj gjorde att jag aldrig kom till skott.

Under sommarsemestern år 2014 plöjde jag en massa böcker, varav flera i genren historisk romance. Frossandet ledde till en insikt: om jag någonsin skulle skriva en bok skulle det vara inom denna genre, då jag älskar både romantik och att besöka svunna tider. Strax började två huvudkaraktärer att utkristallisera sig i mitt huvud. Varje vaken stund grunnade jag på deras bakgrunder. Vad de skulle heta. Vad de skulle råka ut för. Vilken tidsepok jag skulle placera berättelsen i. Tankarna snurrade och gjorde mig vimmelkantig men det var euforiskt att låta fantasin spinna fritt.

På prov la jag fingrarna på tangentbordet och skrev. Oj, vad jag skrev. Bokstäverna sprutade fram på skärmen i rasande takt. Jag var lycklig. Övermodig. Det här var ju inte ens svårt! Varför hade jag väntat så länge med att göra slag i saken? Efter cirka hundra sidor lutade jag mig nöjt tillbaka för att läsa mitt mästerverk (så långt jag kommit, bara för att få bekräftat att jag var på rätt väg).

Vilken chock.

Berättelsen var usel. Inte känsloväckande. Inte dramatisk. Inte romantisk. Inget av allt det jag haft som ambition i mitt skrivrus. Jag kliade mig i huvudet men kunde inte förstå vad jag gjort fel. Varför blev jag som läsare inte berörd?

Det skulle dröja fyra år innan jag tog reda på svaret.

En reaktion på ”Villfarelse versus verklighet: Min skrivresa, del 1

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s