Blod och ett nytt ord

Åren gick. Det lågintensiva idéarbetet puttrade på. Under lock, kan man kanske säga. 

Någonstans läste jag att Carl von Linné hade en son – honom har man väl aldrig hört talas om? Han borde finnas med på ett hörn!

Borde någon bli instängd någonstans? Kanske i en gammal skattkammare, eller ett skräckkabinett, eller en källare?

Skulle lärarna på skolan ägna sig åt hemliga ritualer? Dricka blod? Kanske var det fyra lärare, som drack varandras blod för att uppnå balans enligt temperamentsläran? 

Det borde nog finnas något slags gåta också, som någon försökte lösa. En kod … eller en karta … eller nåt.

NU

Förläggar-Martin ringer! Förväntan och förfäran. Jag stålsätter mig och svarar.

Införsäljningen till bokhandlarna rullar tydligen på. Kul! 

Kedjan Klackenbergs med åtta butiker i Stockholmsområdet kommer att ha min bok som månadens erbjudande. Jättekul! 

Vi tittar på några sista ändringar. Ganska kul!

Och jag lär mig ett nytt ord: galley. En förhandsversion, lite ruffig i finishen så att man ska se att den inte är slutgiltig, som skickas ut till recensenter och andra i förväg. 

Också kul!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s