Hallå där, Kerstin Önnebo!

Dagens inlägg är en intervju med Kerstin Önnebo som bland annat driver Skrivarpodden.

(Läs gärna den här intervjun med Kerstin från 2016 först!) 

Hej Kerstin! Vad har hänt sen sist?

Hej och tack för inbjudan att få komma tillbaka! 

Vad som hänt? Min första tanke är att Skrivarpodden är sig väldigt lik, formatet är samma (cirka 40 minuter intervju med författare, bokbranschfolk eller skrivpedagog). Men när jag tänker vidare så inser jag att den nog blivit homogenare. Jag försöker att renodla grundidén istället för att spreta åt alla håll. Min tanke när jag startade 2014 var att bygga upp en verktygslåda i första hand, inspirationsbank i andra hand och i tredje hand ett community för mitt och andras skrivande. Jag tycker jag är mycket närmre det nu än 2014. Jag ställer också högre krav på både mig själv, gästerna och samtalet nu än när jag började. Då var jag nog glad att det blev någonting överhuvudtaget.

Skrivarpodden har blivit en riktig institution – trodde du att projektet skulle bli så här omfattande?

Jag är en person som har svårt för att se framåt. Jag sätter igång saker som jag får feeling på och försöker navigera med min magkänsla. Så svaret är nog nej, att jag inte trodde att projektet skulle bli så omfattande. Samtidigt så såg jag inget slut när jag startade, och det gör jag inte nu heller. Vad jag inte var beredd på var att Skrivarpodden skulle bli jag, och att jag skulle bli Skrivarpodden. När jag ser tillbaka på de här åren så har merparten av mina upplevelser, vänskaper och erfarenheter kommit genom Skrivarpodden på något sätt. Det är genom den jag verkar och navigerar.

Hur mycket tid har du över att ägna åt ditt eget skrivande?

För mig handlar skrivandet som inte blir av ganska lite om tid. Länge tror jag att det var fokus som var bristvaran, att jag inte hade skrivandet top of mind. Och det är nog en delförklaring. Men nu lutar jag mer åt att det är mod som jag inte har tillräckligt av för att föra mina romaner i mål. Modet att gräva tillräckligt djupt men också modet att faktiskt lämna ut sitt innersta till världen genom att ta texten hela vägen. Men jag jobbar på det … 

Du har samtalat med massor av erfarna författare – vill du dela med dig av något möte eller någon insikt som etsat sig fast lite extra?

Jag har små one-liners från olika samtal som poppar upp i huvudet när jag är mottaglig för budskapet. Helena von Zweigbergk pratade till exempel om det här med att skydda sin text under första utkastet. Jag tror att jag nu börjar förstå vad det var hon pratade om. Monika Fagerholm pratar ofta om att tänka ”värld” istället för ”text”, vilket också är något som jag tror kan vara en nyckel för mig och ofta går tillbaka och funderar kring. Mats Strandberg pratade om glädjen i redigeringsfasen, och då redigeringen är min stora utmaning så försöker jag att återvända till hans ord regelbundet, för att på det sättet göra det till min sanning också. Jag lyssnar igenom Skrivarpodden ibland av olika skäl och lär mig lika mycket varje gång, olika saker fastnar beroende på vad det är för något jag kämpar med just då.

Så du börjar inte känna igen allt dina gäster säger?

Jag känner igen det mesta de säger, men alla har en egen vinkel på det. Egna angreppssätt och trix. Den här typen av kunskap känner jag också att jag behöver tillgodogöra mig om och om igen och på olika sätt för att kunna ankra in i mig själv. Jag behöver också själva grejen, att sitta ner länge med en person som jag inte pratat med förut men verkligen tycker om, för att prata om saker som vi har gemensamt. Det tillför så mycket till mitt liv och min förståelse av världen. 

Du säger att du har svårt för att se framåt, men om du ändå skulle försöka?

Jag tror att jag har ett förändringsarbete framför mig under 2022, gällande Skrivarpodden. Kanske kommer inte mina lyssnare att märka av det men det är viktigt för mig. Jag håller på att förstå och formulera det just nu. 2021 gick Skrivarpodden in i crowdfunding vilket var ett stort beslut för mig att ta, men som verkligen gjort mycket för mig. Att folk helt frivilligt väljer att ge podden ekonomiskt stöd klargjorde för mig hur värdefull den är för många människor. Det ger mig drivkraften att fortsätta arbeta.

Förra gången tipsade du om att byta texter med andra skrivande personer, att skriva på någon form av uppdrag och att gå skrivutbildningar. Vill du komplettera med fler goda råd?

Absolut! Jag älskar att ge råd. Vi får hoppas att de blir goda också …

1. Hitta en person som vill dig och ditt skrivprojekt väl (ofta är denna person en moster/faster/lärare har jag förstått) och be den personen peppa dig regelbundet. Var gärna tydlig med vilken typ av pepp som fungerar för dig.

2. Om du stöter på något i själva konstruktionen av berättelsen som är svårt att ta beslut kring, så fråga olika personer. Ofta är lösningen väldigt enkel men framförallt blir det otroligt roliga samtal. Jag skrev en gång en text där en äldre kvinna skulle gå in i en romantisk relation med en 30-årig man. Men jag kunde inte bestämma mig för hur gammal kvinnan skulle vara. Så jag frågade mina vänner på en större tillställning. Vi ägnade flera timmar åt samtalet och det är ett av de absolut roligaste samtal jag haft! När jag var hos frisören senast frågade jag henne vad hon skulle fråga sin häst, om hon kunde prata med den. Det var första gången i mitt liv som samtalet med en frisör flöt på …

3. Håll daglig kontakt med din text. Då kommer den inte alls vara lika laddad och prestationskrävande. Om du inte har tid/lust/möjlighet att skriva, så försök att bara öppna dokumentet och ögna lite i texten. Det kommer göra det otroligt mycket lättare för dig att öppna dokumentet nästa gång. Om du inte klarar av att öppna dokumentet, försök att ägna några minuter åt att fundera på någon knut i uppbyggnaden, eller fråga någon i omgivningen någonting som har med texten att göra (se råd 2).

Har du några specifika tips till debutanter?

Försök få kontakt med någon person som gett ut ett gäng böcker och kanske även någon som är väldigt tidigt i sin skrivprocess. Ni behöver inte jobba med texten, men det är skönt att få in andra typer av perspektiv. Det kan bli så konstigt fokus och onödiga normer när alla befinner sig i samma fas och vill samma sak. Men naturligtvis ska man ha den typen av kontakter också, med folk som är i samma fas, det är kul att göra resan tillsammans med någon.

Tack för att du tog dig tid! Lycka till framöver!

Tusen tack för att ni vill uppmärksamma mig och podden! Det är kul att få sitta på andra sidan ibland och sprida erfarenheter och råd runt sig! 

hemsida
LinkedIn
Facebook (@skrivarpodden)
Instagram (@skrivarpodden)
Youtube (@skrivarpodden)
Trailer Kerstin Önnebo
Prenumerera på inspirationsbladet FÖRFATTERIER

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s