DÅ
Jag hade identifierat 28 tänkbara bokförlag och inväntade nu bara en sista provläsare. Han bodde en timme bort och ville absolut träffas fysiskt för att diskutera manuset och ge sina synpunkter. Vi kom överens om ett datum för en lunchträff, som vi sen blev tvungna att ställa in eftersom jag måste invänta svar från ett covidtest.
Nu kliade det i fingrarna. Följebrevet var klart sen länge, förlagens adresser var framletade och listade i Excel. Kunde vi möjligen ta responsen per telefon istället?
Nja, sa provläsaren, det ger mycket mer att träffas fysiskt. Jag skulle verkligen vilja att vi gör det. Hur ser det ut nästa vecka?
Jag behärskade mig. Dagarna kröp fram. Till slut sågs vi, hade ett mycket givande samtal – som visserligen bara ledde till att ett enda ord ändrades, men det var ett viktigt ord! – och äntligen, ÄNTLIGEN kunde jag skicka iväg manuset.
25 mejl, tre kuvert.
Och så låg det inte längre i mina händer.
NU
Ett pärlband av händelser väntar:
Sommarprat (fast i intervjuform) i P4 Skaraborg i juli
Signering på Akademibokhandeln i Gränby i augusti
Föredrag för Rotary i Täby i augusti
Ljudboksinläsning i augusti/september
Författarstafett på Kulturnatten i Uppsala i september
Signering på Spongs bokhandel i Karlskoga i september
Författarbesök på Karlskoga humanistiska förening i september
Författarbesök på biblioteket i Upplands Väsby i oktober
Pocketsläpp i oktober
Författarbesök på stadsbiblioteket i Uppsala någon gång under hösten
Försäljning till Pensionerade Lärares Intresseförening någon gång under hösten
… och kanske något mer.
Så vid närmare eftertanke är det långtifrån säkert att det roligaste redan har hänt.
Debutantbloggen 