Jag är långt borta. Fortfarande i Sverige, men många mil hemifrån och jag samlar. På intryck, på erfarenheter, på storys. Någon gång skulle jag kunna skriva en roman om tennis. Jag vet hur det är att gå in på planen med darrande knän. Jag vet hur små marginalerna är, hur det känns att döma fel och få skäll av tennisföräldrar, tränare och motståndare. Just nu är det tennisvecka i Båstad. Jag intresseras inte av matchresultaten men jag vet vilka stora namn som spelar idag. Jag flanerar förbi Centre Court och ser unga, aspirerande tennislöften med stora ögon och tunga väskor. Jag undrar vilket bagage de bär på. Jag ser också den halvstirrige mannen med kortbyxor som stannar och pratar osammanhängande med alla som går förbi och råkar titta på honom längre än två sekunder.
En limousin stannar till utanför Pepes Bodega och ut glider killar och tjejer med samma märkesnamn på kläderna som bilen har. Det finns en story här också. Och när vi kommer upp till torget stannar jag till och fotograferar toaletten som är avspärrad. Mitt promenadsällskap skakar på huvudet åt att jag fotograferar triviala saker, men man vet aldrig i vilken kommande bok just den detaljen kan komma att dyka upp. Och om jag har det på bild är det större chans att jag minns det.
I omgivningarna finns dramatisk natur med klippor, branta sluttningar och grottor. Det finns också milslånga stränder med aktiv swingersklubb i närheten. Jag hör från lokala vänner att försöker hitta nya medlemmar på okonventionella sätt. Även här finns en story.
Det finns gott om ingredienser här, det gäller bara att leta fram några karaktärer som binder allt samman och håller ihop intrigen. Men just nu stannar det vid lösa tankar, bilder, intryck. Passiv research kan det kallas. Intrigen finns här någonstans, får se om jag får fatt i den till ett kommande projekt.
Debutantbloggen 