Den stora otacksamheten – ett sommarlöfte

”Mycket vill ha mer” burkar man säga. Jag har alltid tänkt att det där uttrycket är en släkting till jantelagen på något sätt. Att en del inte fattar hur bra de hade det. Att det var något som några få, otacksamma människor drogs med. Men det var innan jag förstod att jag själv var en av dem. Och jag är inte ensam.

För många år sedan var jag på en konferens för personer som jobbade inom market research. För en lekman betyder det enkäter och undersökningar, men det handlar egentligen om persondata. Att förstå hur folk funkar. På konferensen hölls en del spännande presentationer om ny research som gjorts, bland dem om hur miljonärer funkar. Något företag hade frågat hundratals miljonärer om deras drömmar och rädslor och skapat trevliga grafer (jippi!). Jag lyssnade intresserat på presentationen av hur de här speciella människorna resonerade i jakt på någon hemlighet kring varför de ”lyckats” i livet finansiellt. Något sånt kom inte, däremot en intressant insikt. Miljonärer är inte lyckligare än oss andra. De känner sig heller inte rikare utan tittar avundsjukt på multimiljonärerna. Den gruppen tittar i sin tur uppåt till miljardärerna och så vidare. Mycket vill ha mer. Det finns alltid någon som har det ”bättre”.

Mycket vill ha mer. (Bildkälla: shondaland.com)

Spännande, men vad har det med skrivande att göra? Kanske finns en lärdom, att man ska sikta uppåt men samtidigt försöka vara nöjd med där man är. Att man kan skriva. Att man får ut något av det. Att man får positiva ord från testläsare. Såna positiva segrar är viktiga att komma ihåg, och faktiskt också att fira. Jag själv kan lätt gå vidare till ”nästa” grej så fort jag blivit klar med något.
Är råmanuset till boken färdigt? Då börjar redigeringen imorgon.
Har jag skickat ett manus till förlaget? Då är det dags att börja slipa på nästa idé.

Jag har haft så roligt under lanseringen av min bok och kommit så långt, men den där ”mycket vill ha mer”-delen av mig kan inte hjälpa att jämföra med de redan etablerade författarna när statistiken finns där så tydligt i listor och på ljudbokstjänsterna.
Jag har det här snittbetyget, men han har 0,2 högre.
Jag fick tusen betyg av läsare i juni, men hon fick dubbelt så många.
Jag nådde sjuttonde plats på topplistan, men den där andra nådde topp tio.
Som du ser är det ett spel som inte går att vinna. Jag blir aldrig nöjd, vilket är ett problem.

Det här är något jag måste jobba med, för min skull, men misstänker att jag inte är ensam om att inte alltid vara tacksam för det man har. Jag borde bli bättre på det där. Ja, det ska jag. Det får bli mitt sommarlöfte.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s