Funderar du på årstiden när du förlägger din handling?

Finns det någon årstid dit du gärna förlägger din handling? Finns det för- och nackdelar med de olika årstiderna när det kommer till fiktionen?

Emma: Min debutbok är en riktigt sommarbok och uppföljaren blir en härlig julbok. Årstidsförlagd handling kan vara ett sätt sätta tydliga ramar för boken om man tycker att man blir hjälpt av det. 

Victoria: Jag läste någon gång att många romaner börjar på en torsdag, då det blir bra för dramaturgin att ha en påföljande vanlig dag, en vardag, som sedan följs av den friare helgen. Jag tänker att det är samma sak med årstiderna, att sommaren är tacksam på så sätt att man först kan visa den vanliga jobbvardagen, som sedan byts ut till semester där helt andra regler och förutsättningar gäller. Som författare blir man ju friare om man slipper förhålla sig till tråkiga jobbtider och rutiner, om nu inte det i sig är det man vill gestalta. 

Härifrån utspelar sig under ett sommarlov, en förutsättning för att Ozzie och Hanna skulle kunna befinna sig på samma plats, trots att de kommer från helt olika världar. Det fanns ju också något lockande med att förlägga handlingen till svensk sommar på landsbygden, den vackra naturen som en kontrast till den mörkare handlingen. I min tänkta uppföljare är det vinter, men jag placerar handlingen precis intill jul, då det innebär lediga dagar och högtidskonflikter jag kan utnyttja. 🙂 

Tua: Jag älskar själv värme och gillar att skriva/läsa sådant som utspelar sig under sommaren. I en tidig version av Konungens sändebud började berättelsen i mars med kvarvarande snö och kyla, men eftersom jag ville att mitt kärlekspar skulle kunna hålla sig rena och fräscha under sin resa (romance med äckligt skitiga huvudpersoner, nej tack) så flyttade jag starten av boken till försommaren för att möjliggöra bad i sjöar. Tvåan i serien utspelar sig från strax innan midsommar till början av juli, så där kunde jag frossa i värme och nattliga utomhusmöten utan risk för förfrysning. Trean ska utspela sig under längre tid så då får jag anledning att lägga in lite höstrusk där mysfaktorn får komma av brasor och tjocka bolster, samt heta kroppar som värmer varandra :-).

Samuel: Som privatperson uppskattar jag alla årstider precis lika mycket, förutom våren som är lite extra härlig. Och sommaren, såklart, som är allra bäst. Men när jag skriver … jag har bara åstadkommit en enda berättelse, nämligen Linnés arvinge, och den löper på under några år med nedslag i alla möjliga årstider. Jag har faktiskt ingen aning.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s