Om att orka fortsätta

En av er kommenterade på bloggens sociala medier för en tid sedan och skrev att ”önskar ett inlägg på hur man orkar fortsätta, år efter år, refusering efter refusering, manus efter manus”. Såklart, det är ett jättebra ämne och jag antar gärna utmaningen. Först lite pepp. Sedan fyra ”stödtankar” som man kan ha i huvudet när det känns som tyngst. Såna som jag hade med mig när det var som svartast.

Vi börjar med peppen, som väl blir upprepningar av saker du redan läst men som ändå är viktiga att komma ihåg. Skrivandet är ett hantverk som det tar tid att lära sig. Visst finns det några få som blir antagen ”direkt” med sitt första manus, men de är i minoritet. Autodidakta genier finns det inte många av och varje dag du skriver som opublicerad är en slags poäng som du har med dig i form av erfarenhet när du väl blir publiceras. För det blir du. Den som kämpar på, som tar råd från andra och som inte ger upp kommer förr eller senare att bli publicerad. Det är min absoluta övertygelse. Sitter man bara hemma och håller på sina texter utan att låta andra än förlagen läsa dem så visst, då kanske chansen minskar. Låt andra skrivande människor ge dig feedback och ta deras råd, med sunt förnuft såklart. Ingen kan gå igenom en sån process utan att lära sig, utan att bli bättre. Det faktum ATT du skriver, att du har ett intresse för det här och står ut med skiten när du får refuseringar hedrar dig och är själva anledningen till varför du kommer lyckas. Jag lovar!

Så här ska man tydligen se ut om man mår bra, enligt bildtjänsterna på nätet. Bah. (Foto: Marc Najera)

Om inte peppen är nog kommer här fyra stödtankar, saker som jag håller som sanna och som du kan påminna dig själv om när det är tufft. Kanske är de värda att spara i en fil på datorn med namnet ”LÄS OM DET GÅR SKIT”, tillsammans med annat smått och gott som du hittar på bloggen och annorstädes.

Stödtanke 1: Vägen är lika viktig som målet. Okej, jag fattar att den här tanken låter som goda råd från någon som klivit ut från tortyrkammaren, men det är sant. Du kommer se tillbaka på tiden då allt var möjligt, då du skrev på vad du ville, när du ville. Då du regelbundet lärde dig nya, viktiga saker om ditt skrivande. Då du blev bättre hela tiden. Då ingen utom du själv hade några förväntningar på ditt skrivande. Du har inte provat att dra svärdet ur stenen ännu. Kanske är du nästa kung eller drottning!

Stödtanke 2: Tusentals människor har blivit publicerade – kan de så kan du. Låt oss vara ärliga: en del riktigt kassa böcker har blivit utgivna genom åren. Och det kommer nya varje dag. Branschen behöver fräscha namn. Du kanske tittar på topplistorna och tänker att du inte är lika bra som den där deckardrottningen eller romancekungen som sålts till tjugoelva länder, men de är bara toppen på ett isberg (och har ofta ett antal böcker bakom sig innan de blev riktigt stora). Du behöver inte slå världsrekord för att bli utgiven, bara klara kvalhöjden. Och det kommer du göra, precis som tusentals och åter tusentals innan dig.

Stödtanke 3: Avslagen är ett viktigt test av din hängivenhet, alltså ett steg framåt. Någon som får en fem eller tio nej och sedan lägger ner var kanske inte författarmaterial trots allt, eller hur? Det är ju som en sprinter som slutar när han inte vinner vartenda lopp. En aktiemäklare som byter yrke när hon går back på en affär. Men sån är inte du! Mästaren säger ”du är inte värdig att bli min padawan – stick” men du kommer tillbaka nästa dag ändå. Och igen. Och igen. Till slut får du komma in i templet eftersom du visat uthållighet. Avslagen är testet för att se om du är värd att satsa på. Visst klarar du av det testet?

Stödtanke 4: Antagning har också med tur och omständigheter att göra. Alltså: det är inte nödvändigtvis ditt skrivande som det är fel på. Hur många gånger har du inte hört någon säga att de fått standardrefuseringar på samma manus som de blev antagna med? Både jag och Vicke var med om det (säkert de andra också) och har skrivit om det i bloggen i år. Boken var densamma. Den litterära kvaliteten likaså, men ändå blev det nej på ett ställe och ja på ett annat. Med andra ord är det inte bara ditt ”fel” om du får avslag. Den som läste kanske hade en dålig dag. Förlaget kanske var stressade inför Bokmässan och gav inte ditt manus en chans (”nej så skulle aaaaaaldrig en förläggare göra” säger den som tror att folk på förlag är övermänniskor som inte har dåliga dagar). De kanske redan hade en bok på samma tema. Det kanske var manusstopp. Eller tårta i personalrummet (”Kommer du eller?”). Det finns massa fler anledningar till att ett manus inte blir antaget som inte har med dig att göra. Du tar en lott i lotteriet när du skickar in, och ibland blir det vinst. Ibland inte. Men ge inte upp. Du kan spela igen lite senare. Kanske söker de precis den typ av manus du skriver just då!

Okej, hoppas du känner dig lite mer pepp nu. Och kom ihåg: om en felstavande slarver som jag kan bli utgiven så kan du det.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s